Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄR DEN FRIA VERSEN POESI ELLER PROSA
223:
Solen skiner pä vita murar,
blåa druvor p& grönt spaljér.
Gullgult päron bland lövet lurar,
väntar döden vid nästa dinér. o. s. v.
Månne det inte är schematvånget, som överrumplat
författaren och narrat honom in på en gammal regelbunden trall?
Ett mycket gott prov på denna art av fri vers erbjuder
Stagnelius Aftonen. I denna dikt är oregelbundenheten i den
inre byggnaden ganska "regelbunden", men de starka
versplatsernas antal är 2 dikten igenom. Här må ett prov anföras:
Kvällen är kommen.
Trött av resan
fr&n andarnas värld,
han flämtande sitter,
i högblå mantel
brämad av guld,
på klippans topp
och blickar tyst
i dalarna neder.
Var och en som läser dessa rader, känner säkert
systemtvånget. Om denna grupp av fri vers kan man sålunda säga*
att också den uppfyller betingelserna för den "poetiska" formen.
Annorlunda blir förhållandet, när vi komma till den tredje
gruppen, som räknar en hel rad av större eller mindre
dyrkare. Denna vers är fullkomligt fri till sin byggnad, det är
den fria versen i egentligaste mening.
Som ett övergångsstadium mellan grupperna 2 och 3
räknar jag dikter som Goethes Das Göttliche. Där finns
intet-genomgående slag av vers. Oftast består denna av 2 takter,
men det är även gott om 3-taktingar. Och utfyllningen
mellan de starka versplatserna är mycket växlande:
Edel sei der Mensch,
hilfreich und gut!
Denn das allein
unterscheidet ihn
von allen Wesen,
die wir kennen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
