Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 JOH AN PALM K K
dial. har formen blekkja och betyder 1. vifta med något, 2.
bränna tjära av rötter (egentligen ’genom viftning blåsa upp
elden’; jfr bJekkjetjøra tjära, frambragt under viftning’), 3.
vifta, fladdra, sväva hit och dit. särskilt om eld eller
ljus-låga. Om ordet Haka se Falk o. Torp Etym. Wörterb. art.
Haf. Hak.
Till stammen blak- har genom ./(/-avledning bildats subst.
bläck, som i svenskan förekommer endast i sammansättningar:
ormabläck, tüickbläck. I norska dialekter förekommer dock även
ett blekk, som enligt Ross är neutr. och betyder ’ett blad’,
enligt Aasen mask. och betyder dels ’pust, vindstöt, viftning’,
dels ’blad eller bladrik växt". I Solør har den senare
betydelsen specialiserats än ytterligare, så att det där blivit
benämning på Caltha (Aasen). Även i norska dialekter förekommer
det dock mest i sammansättningar som Griiseblækk (Ross). Om
sammanställningen med blaka är riktig, har väl
betydelseutvecklingen varit ’det som fladdrar’ > blad’.
Formen bläcke är väl sekundär i förhållande till bläck.
Den förhåller sig till bläck som pile till pil, grane till gra?iy
ene till en o. s. v. Likasom pile, grane, ene o. d. hade den
väl ursprungligen kollektiv betydelse. I norska dialekter har
detta subst, formen blekkje, blekkji och betyder dels ’blad*
(kollektivt?), dels ’bladrik växt’. Den kollektiva betydelsen
framträder ännu tydligt i sammansättningen blekkjegras
’örter med många blad’. Och då ordet av Aasen och Ross
återges med ’blad’, fattas sannolikt detta senare ord i
kollektiv betydelse, eftersom formerna blekk (av Ross) och blekkja
(av Aasen) översättas ’ett blad’. — I många trakter har
emellertid specialiseringen gått än längre, så att ordet blivit
namn på vissa slag av bladrika växter. I Toten är sålunda
blekkje benämning på Tussilago, i Nedenæs kallas Nymphæa
blekke, och på annat håll är blækkjigras namn på Plantago.
Samma utveckling synes ha försiggått i Sverge, i det att bläcke
här blivit namn dels på Menyanthes trifoliata dels på Sagittaria.
— Fastän i floror bläcke uppgives som namn på ifrågavarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
