Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKUT OCH (i RA V T UTLÄNDSKA NOM. PROPR.
247
dels i svenska ord såsom tecken, töcken, vatten, dels också
— och kanske i högre grad — i svenska (i synnerhet sjö-)
namn med bestämd artikel; -en kan näml. uppfattas som sådan,
och namnen kunna associera sig med namn som Unden,
Kolmården, Tiveden. (Jämför för övrigt, hur de ursprungligen
plurala Bömen, Hessen o. s. v. kommit att uppfattas som
sing. neutr.). Norden, som i Om genus i sv. sid. 310
uppvisas förekomma i litteraturen både som den och det,
bevisar, att en association som den ovan nämnda kan äga rum.
— 3 exempel äro engelska (på -ön = ön), och ha utan
vidare akut (se nedan sid. 264). Övriga exempel, Mukden,
Syrten, Edén sluta sig lätt till den första gruppen. I Haydn
bevisar ju t. o. m. stavningen enstavighetsaccent (= akut) 1.
— Svenska substantiver på -er få ju regelbundet akut (utom
de bekanta släktskapsorden fader o. s. v. samt ett par till).
Av de 20 uti. namn, jag antecknat, (ex. 0’der, Schiller) ha alla
akut. Ett par, Djnepr, Djnestr, annonsera enstavighetsaccent
genom sin ortografi.
I samband med dessa namn behandlar jag namn på -eln
-em, -ert. Uti. propr. på -eln synas vara synnerligen
sällsynta. En stad med namnet Döbeln finns i närheten av
Leipzig, men detta är det enda exempel, jag funnit, -em är
vanligare, förekommer särskilt i tyska landsnamn: Bajern,
Pom’-mern o. s. v., även Flandern, Cypern. Beträffande dessa på
-eln, -em gäller väl i hög grad, att -n uppfattas som bestämd
artikel till ord på -el, -er. Associerande äro bl. a. svenska
sjönamn, Möckeln, Vättern samt många flera, där -n är
bestämd artikel. Av namn på -ert, finnas en del tyska
familje-och dopnamn, exempelvis Schubert. Ändelsen -ert finns i
mer än ett dussin ord i vårt språk men är av utländsk
härkomst. Dessa ord ha också samtliga2 akut (jfr för övrigt
Tamm, Tyska ändelser 19 ff.; Kock, Undersökn. I, 102 samt
V. S. II, 279 f.). Grav accent i uti. proprier av detta slag
vore alltså otänkbar.
I Mandschuriet Turkiet och dylika bildningar är best.
artikeln tydlig och akuten därmed förklarad.
Latinska och grekiska (italienska, spanska, portugisiska
och andra med dessa analoga) nomina propria på -as, -ax, -esy
1 Namnformer, som i Norge uttalas med grav såsom Gloersen
(Clau’sen), uttalas i Sverge så gott som alltid med akut.
2 Enligt Lytrkens-Wulff lär skonert vackla, väl beroende på den
för mig naturliga accentueringen skonert’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
