Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
STU; OLSSON NOKDBKliCf
Jag fortsätter nu med namn på -es, av vilka jag
antecknat 14, alla med akut (ex. A’res, Hydas’pes). Ord med denna
ändelse förekomma sparsamt i svenskan — frånsett de i
allmänhet till inga associationer inbjudande grava genitiverna
till ord på -e —, kanske blott i några namn 1’nez, Agnes
(V. S. II, 280 Agnes, soin för mig endast kan betyda
genitiv av Agne). Utländska på -es ha alltså all anledning att
"behålla" sin akut. Men Moses har i mitt uttal grav (V. S.
II, 280 akut). Detta ord bör ju jämföras med förut omtalade
grava bibliska namn; se sid. 266 f. På -is (-ix: Fenix) har
jag 12 med akut (ex. Karyb’dis, Tig’ris); (is : ix = as : ax jfr
sid. 248). Vi ha grav accent i några inlånade ord: gratis,
potatis (samt i de förut omtalade latinska adjektiverna på-is).
Men den synnerligen rika samlingen tvåstaviga hypokorismer
och skämtbildningar på -is, som ju alla lia akut — väl
bl. a. därför, att, som rektor Nordfelt säger i sin uppsats i
ämnet, "det är klart, att ju mer avvikande ett språk är från
vårt eget, desto bättre passa dess ändelser för ett sådant
ändamål" (nämligen skämtbildningar) och alltså ju mer främmande
ordet låter, desto bättre är det. — denna rika samling, säger
jag, har säkert bidragit, att "kvarhålla" akuten i utländska
nomina propria, vilken här synes vara undantagslös 1. På -o har
jag funnit 53 (häri inberäknade även andra på -o än
klassiska och romanska, samtliga med akut (ex. Ca’to, Valparafso).
Av dessa äro blott 16 personnamn. Varför är nu akuten
här ensamt rådande, ehuru vi i flera från italienskan lånade
ord ha grav taktform: brut)to. dato, dito, kvitto, netfto,
porto, pos to, ban* ko2, kon" to2? eller varför ha vi grav i dessa
senare? Jag skall först söka besvara den sista frågan. De
uppräknade grava stå ofta i oblika kasus (till och med i
kompo-sitiv): i brutto, till(s) dato, netto-vinst, till (i) porto, och kunna,
såvitt jag förstår, mycket väl ha associerats med de arkaiska
oblikformerna: i allo, till godo, från ondo, vilodag, och
dragande några andra analoga ord med sig sedan ha bildat
en grupp med grav taktform. Några ha dock stannat som
akuta: num’ro, på grund av nummer; so’lo, tem’po, ve’to,
som tillhöra en annan stilart än de nämnda grava (brutto
etc); några vackla. Helt annorlunda är det med nomina
propria. Dessa ha, som man förstår, litet att göra med
1 Ett uttal av latinska genit., resp. dat. o. ablat. regis*, servis*
med grav taktform har icke med detta att skaffa utan iir
regelbundet efter vad som sagts sid. 248 f. 3 Noreen akut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
