Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKUT OCH (I KA V I UTLÄNDSKA NOM. PUOTK. 2531
Greifs’-, Schwarz’wald. Vi se alltså, att i alla dessa
sammansättningar akuten är så gott som allenahärskande. Att
däremot en så lös sammansättning som Ren pfalz har grav,
är förklarligt, i det -pfalz är betonat ined semifortis, är en
från semologisk synpunkt, så att säga, väsentlig
sammansättningsled; jfr t. ex. Sydxschweiz.
I sammanhang med detta kapitel bör jag anmärka, att
många sammansättningar ha såsom svenska lånord flyttat
accenten till en annan stavelse än den i det främmande
språket accentuerade. Beträffande denna förskjutning hänvisar
jag till Kock: Undersökningar II, 472 (Västfalen), a. st. 473 f.
samt Kock: Die alt- und neuschwedische accentuierung
333-(Bremerhaven).
Akut använda vi i nAgra på -ig (-ich), nämligen Danzigr
Klod’vig( jfr Lud’vig), Leipzig, Lüt’tich, Slesvig, Venedig, Zurich.
Svenska från tyskan komna namn som Fred’rik, Hen’rik (jfr
även fän rik) ha även akut, det fornnordiska och inhemska
Erik däremot grav. Det i Sverge vanliga Hed’vig har akut.
Förutom det. att vi i många namn på ifrågavarande ändelse
ha akut, har väl den omständigheten bidragit till
regelbundenhet i de utländska nomina propria, att vi äro vana att uttala
den tyska i adjektiver mycket vanliga ändelsen med akut.
I svenska adjektiver, som lånats från tyskan, ha vi liksom i
inhemska (av fornsvenskt -ugher, -ogher, -agher) som bekant
grav. (Jfr härom Tamm: Om tyska ändelser, -ig, samt
Tamm: Fonetiska kännetecken på lånord, avdeln. II, § 1).
Utländska proprier på -ing(s) ha i regel grav i analogi
med våra nomina propria på -ing med grav1; våra övriga
substantiver på denna ändelse (ko ping etc.), bland vilka kan
uppmärksammas en jämförelsevis produktiv bildningstyp av
diminutiver (väl i överensstämmelse med småtting): raring,
mamsing, pappxsing, "lätfting", "tätning" (Karlfeldt).
Associationskrafterna vid denna ändelse synas vara starka: jag
har städse grav i Bèring, Lessing, Pekingofta i Has ()tings*
och kan möjligen ha denna taktform i det nuengelska Cannning2
(jfr sid. 264). Jfr Kock, Undersökn. II, 318 ff. samt 328.
På -its har jag antecknat 5: Cadiz, ChemJnitz, Kor’fits
(Ulfeldt), Passaro witz, Lausitz, alla med akut, varvid man
tydligtvis må jämföra de akuta (hypokoristiska) på -is, -ix
1 V. S. 281 f. Tir’fing, Hen"nings, där jag har grav.
2 Noreen grav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
