- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjortonde årgången. 1914 /
254

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254

STKi OLSSON NO K DB K It (i

(sid. 250) såsom varande närmast associerande. Inom
liypo-korismerna torde dock växlingen is : itz vara sällsynt i
förhållande till is : ix; its tillhör ju heller icke den latinska
skolgrammatiken. — På -itsch må anföras Green icich (se
engelska, sid. 264).

Utländska proprier på -in och -ön (de grekiska på denna
ändelse redan behandlade sid. 248 f.) få akut. Jag har 7 exempel
på -in (ex. Armin) (av vilka 1 engelskt, Dublin, se sid. 264);
alla utom det engelska äro personnamn. Svenska grava ord
på denna ändelse finnas: neutrerna dussin*, kuinmin, russin,
samt även nomina propria Karin, Kerstin, Malin, Mar’tinA,
men i namn är akut minst lika vanlig: Ed’vin, E’lin, Hak’vin
(0’din). De utländska få således ingen anledning att anta
grav, i synnerhet som de säkerligen associeras av namn på
-en. i det man är medveten om att in arkaiskt står för en
(jfr även 0’den : 0’din). På -ön har jag 9, av vilka dock en
stor del äro ongelska och uttalas än med -Ön, än med -dn
(ex. LonVlon). Vi ha grav i våra fruktnamn på -ön, vidare
afton, morgon, lejon*, syskon*, tretfton o. s. v., o gon, oron.
Men jag tror mig ha akut i så gott som alla nomina
propria (Anton, Aron: V. S, II, 284, Lyttk.-Wulff II, 67 med
grav, Si’mon: Lyttk.-Wolff med grav) samt en del lånord
som bos’ton, ko’lon (jfr grek. sid. 248 f.).

De få på -al, -an, -ar, -ur få akut. På -al har jag
blott 3 exempel: Baal, när det uttalas tvåstavigt, Fin’gal,
Reval, medan några inhemska ord ha grav: gammal, odal*,
vad’mal, vilka dock, som synes, äro semologiskt olikartade.
Av namn på -an har jag likaledes 3: La’ban* (jfr sid. 266 f.),
Tristan, Wodan. De ha akut trots de ganska många (ofta
abstrakta) svenska substantiverna på -an med grav och —
vilket betyder mera — trots en del nomina propria med
sistnämnda taktart: Göran, Håkan, Johan. Akut är likväl
vanlig även i såsom svenska betraktade namn: Al’lan,
Herman, I’van, Kri’stian (uttal, tvåstavigt), Staffan, Stel’lan. På
-ar har jag antecknat 9 uti. nomina propr. Visserligen finnas
svenska ord på -ar med grav (sommar, peppar o. s. v.), men
nomina propria torde regelbundet ha akut (delvis beroende
på "dissociation" 2 från svenska pluraler på -ar? Jfr I’sar :
isar, Madagasgar* : gas kar m. fi.). Cæsar* hör man dock
någon gång uttalat med grav, möjligen på grund därav, att

1 Noreen akut.

2 Angående betydelsen av denna term jfr sid. 268.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1914/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free