- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjortonde årgången. 1914 /
257

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A Kl T OCH (• l{ A V 1 ITLÄNDSKA NOM. 1’UOl’U

257

akut har jag grav i alla utom belåwtenhet, som vacklar (av
lätt insedda skäl), samt naturligtvis utom ordfogningarna Kom
Kristin o. s. v. Likaså liar jag grav i alla exemplen V. S. II,
210 a) II (utom ordfogningarna); samt av de 211 b) I
anförda (åtminstone) i Gabriel, nejlika, simplare, Pettersson,
Söderman. De 211 b) II anförda tvåstaviga med tillagd
bestämd artikel eller böjningsändelse äro lika i mitt uttal. Av de
215 a) I anförda ha alla grav (utom ordfogningarna); av de 216 a)
II alla grav (utom ordfogningarna och "belåtenheten", jfr
"belåtenhet" ovan). Alltså även ån gestsvetten, se kelgamla,
tillfyflest-göra trots ångest, se’kel, tillfyllest. De 216—217 a) 3 anförda ha
alla grav utom ordfogningarna; "riksdagarna", "middagarna",
"blåbärena" ("fåvitskare") blott om de tillhöra gruppen 3201.
Sid. 217 b) I = mitt uttal (utom "nejlikorna", emedan jag
har "nejlika44); i de 217 b) II anförda har jag överallt grav
(utom i ordfogningarna). Av de 221 A a) I anförda har jag
grav i alla (utom ordfogn.): riks dagsmannaval, operamusik
(men opera), krigs expedition, förtroendeuppdrag (men
förtroende), riksdagsledamot (men riksdag), städs fullmäktigskap,
samt av de 221 A, a) II anförda grav »i alla (utom ordfogn.),
a) III grav i alla (utom ordfogn.), sid. 222 a) IV. 224 A, a),
225 f. A, a) likaså, o. s. v. enligt regeln V. S. II. 254: "ju
längre . . . ord äro, desto lättare anta de grav". Jag påstår
alltså, att det för mångstaviga ord bekvämare 1 grava uttalet»
i Stockholm utbrett sig till och med accentuerad
antepenultima. De flesta undantagen äro med prefixerna be- och
för-försedda ord (besegrare men segrare, förstörelse men rörelse,
[allt]för he’derlig men hederlig) samt med bestämd slutartikel
försedda tvåstavelsetaktiga akuta former. Med avseende på
flerstavelsetaktiga utländska nomina propria, av vilka blott några
få äro mer än trestavelsetaktiga, förekommer grav — åtminstone
i mitt uttal — minst lika ofta som akut, under det att i
tvåstavelsetaktiga akut var nästan 3 gånger så vanlig som grav.

Grekiska och latinska (samt därmed analoga) namn på
-ia, -iasy -io, -ion, -ios, -ium. -ius samt namn på den av
ur-sprungl. latinskt -la uppkomna ändelsen -ien (jfr Tamm: Om
ty. ändelser sid. 11 f.) ha akut. Ett uttal Capitolium*
förekommer väl stundom, men den akuta formen är otvivelaktigt
vanligare. För övrigt har jag i alla mina exempel på dessa

1 Ty liksom akuten är lämpligare efter (lång) upptakt (t. ex.
"symbollim Konstantinopolita’num"). så är graven lämpligare såsom
betonad taktdel i en lång takt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1914/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free