- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjortonde årgången. 1914 /
259

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AKUT OCH HltAV I UTLÄNDSKA NÖM. PKOPK.

2f>3

man märker, om man ser närmare efter, att grav vid
ändelsen -a i svenskan icke är så inrotad i flerstavelsetaktiga som
i tvåstavelsetaktiga, ty flerstavelsetaktiga ord (namn) på -a
äro ganska sällsynta, nnder det att tvåstavelsetaktiga äro
oräkneliga. Härtill kommer, att vi på grund av böjning ha
akut i: mellersta*, ne’dersta*, bit’tersta o. s. v., en’gelska,
gre’-kiska, frankiska, sa’xiska o. s. v., få’rena, sa’kerna*i: (jfr även
V. S. II, 231). Substantiver på -ika i svenskan ha i mitt
uttal städse grav; härav också Atftika*. Att däremot Afrika,
Am g rika ha akut (jfr Europa* sid. 246), är, efter vad som
sagts ovan, ganska förklarligt. Mina exempel på änd. -a ha
alla accenten på antepenultima, men skulle några namn kunna
uppletas med accent på proantepenultima, skulle säkerligen
grav vara ensamt härskande.

Vad namn på -e beträffar, har jag grav i alla mina
exempel (A dige*, Antigone*, Kymmene, Päfjene*, Ni’nive:?:,
PeneMope"’*’, Termopyle*).

Många äro de fall, där akut och grav komma i
konflikt med varandra. Jag har 4 exempel på -al, vilka
vanligen ha akut, men kunna ha grav: Harinibal, Has’drubal1,
Par^cival1, Por* tugal1. Akuten i tvåstavelsetaktiga har väl
här gjort sig gällande, i synnerhet som i Hannibal, Parcival.
Portugal penultima kan utgöras av i, l, ü, och Hasdrubal,
där penultima måste utgöras av drü eller åtminstone rü, är
det, som oftast har grav; ty, som lätt inses, spelar icke blott
stavelseantal utan även stavelselängd in vid användningen av
akut och grav. Jämför penultimorna på l omedelbart
framför -a, -as o. s. v. sid. 257 f. Sammansättningarna In gemann,
Winckelmann* få grav efter våra vanliga trestaviga på -man[n),
men A’riman har akut, kanske just på grund av
"dissociation" från de tyska och svenska på -man[n). Bolivar1 är
vacklande; jämför det svenska vacklande namnet Vafdemar2
samt för alla de här ovan nämnda den tvåstavelsetaktiga
gruppen på -al, -an, -ar, se sid. 254 f. De bibliska namnen
på -el få regelbundet grav, trots a, 1, ü omedelbart före
ulti-mas e (se för övrigt sid. 266 f.)3. På -en har jag 10 exempel
(många sammansättningar), av vilka de flesta vackla: Beè thoven 2,
Éisyleben2, Grossbeeren2, Göttingen2, In’terlaken, Nejmegen2,
Tit ringen2, Un’teriv aldén, Welhaven2, Zweibrucken2. Namn på
-er förhålla sig något konsekventare. Ju’piter har så gott
som alltid akut, likaså naturligtvis Westminster (jfr engelska,

1 Noreen akut. 2 Noreen grav. 8 V. S. Il, 277 akut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1914/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free