- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjortonde årgången. 1914 /
266

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STMi OLSSON NOR I) B K KO

Emellertid har Lafayette nästan alltid grav (på
antepenultima). I de 4 trestaviga med ultimaaccent liksom de 2
vacklande finna vi kort e i penultima, vilket till på köpet
ibland är stumt. Att de nämnda orden accentueras som de
tvåstaviga, synes alltså ganska förklarligt.

Slutligen har jag ansett en specialundersökning av
taktformen i bibliska namn nödvändig, emedan det i det
föregående visat sig, att bibliska namn till sin taktform ofta
avvika från övriga likljudande. Hos Kock: Undersökn. II, 482
är grav i bibliska namn omtalad, men det gäller blott
skånskan. Jag har samlat 100 namn, av vilka jag har akut i 42
och grav i 58; alltså flera gräver än akuter. Av dessa namn
äro dock åtminstone 7 akuter och 15 gräver i Sverge vanliga,
som svenska betraktade förnamn (akuter: Aron*, Joel, Johannes,
Nikodemus, Petrus, Simon, Tomas; gräver: [trestavelsetaktiga]
Abraham, Daniel*, Gabriel*, Jonatan*, Mikael*, Natanael*,
Samuel*, [tvåstavelsetaktiga] Adam, David,Elias, Eva, Jakob*,
Jonas, Josef*, Magdalena [Maria får väl anses som fullständigt
svenskt]). De anförda akuterna ha denna taktform alldeles i
enlighet med de regler, som uppställts för allmänna
tvåsta-velsetaktiga. De trestavelsetaktiga ha grav i enlighet med
svenska trestavelsetaktiga. Här bör anmärkas, att även namn
med a eller i i penultima omedelbart framför -el ha grav.
De tvåstavelsetaktiga grava äro i allmänhet namn på mera
bemärkta bibliska personer. Eli as, Jonas (jfr sid. 248) kunna för
övrigt vara beroende av biformerna Eli a, Jàna* (jfr To’mas).
De ovan uppräknade bibliska namnen höra emellertid strängt
taget icke till mitt ämne, emedan de — även om man betraktar
uti. nom. propr. i svenskan som lånord — stå så att säga
i en viss sekundär betydelse. De betyda nämligen oftast
namn på olika svenska individer och blott sällan namnet på
den bibliska person, från vilken namnet lånats. Men för
likformighetens skull har jag upptagit dem bland de övriga.

Av de övriga skola vi först skärskåda de
tvåstavelsetaktiga, av vilka 32 ha akut, 22 grav. Grav ha naturligtvis
först och främst de, som ändas på -a (8) och -e (2) liksom
övriga uti. nomina proprier med dessa ändelser. Av akuterna
tyckas så gott som alla vara namn på "mindre profeter"
inom den bibliska historien, vilkas namn äro* mindre
bekanta, och dessa följa med avseende på taktform förut nämnda
regler för utländska nomina propria: -ab{2), -ak(3), -al( 1), -an( 1),
-ar( 1), -as(3), -eb(2), -ek( 1), -el(3). -em( 1), -er( 1). -es\ 1), -étf(l).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1914/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free