Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Berg, Ruben G:son. Rimmen i Vallfart och vandringsår
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ii I MM EN I VALLFART OCH VANDRINGSÅR
9
en liten dikt, en uteslutande stilistisk rimning vara av bästa
verkan, se till dömes den tolfte av "Ensamhetens tankar":
Jag snärjer i en snara,
var viss, du får mig kär!
Men just när du skall svara
dig själv en dag så här:
"Jag får väl ge den styggen
mitt hjärta, som han tiggt";
då vänder jag dig ryggen
och gör en munter dikt.
Idel stilistiska rim och hel verkan. En liten lyrisk dikt
av i sin art lika fulländad verkan är Heines ryktbara "Ein
Fichtenbaum steht einsam": men av dess åtta rader äro
endast de jämna rimmande; rimmen äro som bekant Höll — Schnee.
Morgenland — Felsenwand\ det första rimparet inte bara akustiskt
utan även otillfredsställande i klangverkan; det senare
akustiskt. Dikten har knappast haft något att vinna av
stilistiska rim. På samma sätt med den åttonde av
"Ensamhetens tankar": två rader rimmade av fem, och dessa båda rim
spela ingen roll.
Undersöka vi Heidenstams rim i "Vallfart och
vandringsår", finna vi olika arter i olika dikter, alltefter syfte
och stil hos framställningen, men, som sagt, i de längre
berättande är den på det hela taget akustisk. Stilens verkan
är över huvud icke grundad på klang, om denna också
ställvis tas i anspråk för särskilda uppgifter. Med på det hela
taget riktig uppfattning skrev Levertin härom 1888: "Med
afseende på formen älskar författaren icke heller ... att
framkalla stämning med . . . klang-associationer. (Då) tillgriper han
den breda, raska framställningsform, som man korteligen kan
kalla den Byronska, lätta, halft på måfå sammanflätade vers
med slutrim, ju mer oväntade, dess bättre, hvilka söka ge ett
slags illusion af improviserad t föredrag utan ängslan för det
triviala, genom att plebejiskt blanda tillsammans skämt och
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>