Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Berg, Ruben G:son. Rimmen i Vallfart och vandringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIMMEN I VALLFART OCH VANDRINGSÅR
19
läderbörs.
Hon böjer sig och står likt den som förs
befalla kort och ej är van att bedja.
Det är dålig läsning att ej betona törs. Den, som det gör,
har aldrig begripit dessa verser.
Åttonde gruppen omfattar riin på "obetonat hjälpverb,
medan huvudverbet följer i nästa versrad". Samtliga äro
typiska versbindningar.
Som en nionde och sista grupp tar Bergh sådana rim, som
bildas av "obetonade ord" inom "vad Söderbergh kallar
ac-centuella enheter (subj. och pred.; pred. och objekt.; attr. 1.
adv. och huvudord)". Jag skall nöja mig med två prov:
Ingen ovän har att gälda
ont med ont och kniven söla.
sjönk han i tankar, och han hade lagt
sin ränsel under armen som en puta.
Hur verbet kan uppfattas som obetonat i dessa
förbindelser, det är mig en gåta. — Endast därför, att ingen skall
förledas tro, att Heidenstam härvid infört några nyheter i
vår rimning, skall jag nämna, att ingen mig bekant svensk
skald underlåtit denna rimning, och från två samtida anföra
några likartingar:
Lik en kurir, hvars horn har brådt att vinga
sin muntra ottcsång i tysta byar, Karlfeldt.
Hvit är din kind och all dagen du gömt
blicken för solen och lutat och drömt. Karlfeldt.
Av ädla blomster vill jag linda
en slinga kring min käras bår, Fröding.
Gral är smaragd och rubin, och hyser
kraft av de två i sitt väsens glöd, Fröding.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
