Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Wellander, Erik. Ett par produktiva typer av skriftspråklig nybildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
K UIK WKLLANDKR
ses skolgrammatik av år 1908 är gärdet uppgivet, dock med
någon bitterhet: "Doch greift dieser Gebrauch immer mehr
uni sich, so dass sich der Cbertritt dieser Adverbien ... in
die Klasse der Adjektive vollzogen zu haben scheint".
I tyskan har alltså adjektivövergången genomförts trots
alla varningar och förmaningar, trots den skolade
språkkänslans indignerade motstånd, och vi kunna lugnt antaga,
att det så småningom går samma väg även hos oss.
Man frågar sig då ovillkorligen, vad det egentligen är,
som gör det adjektiviska bruket (eller missbruket) av just
dessa adverb så populärt, så omistligt, att det trots alla
hinder tränger igenom och blir allmänt bruk? Vad förledde
första gången till detta brott mot det i denna punkt mycket
klara morfologiska systemet, vad förleder den ena fint bildade
skribenten efter den andra till samma synd mot "språkets
lagar"? Svaret är utan tvivel: dessa adjektiverade adverb
fylla en bestämd uppgift, ha en bestämd funktion, som ej
bekvämligen kan fyllas av någon annan bildning.
Ad verbets huvudsakliga funktion är tvåfaldig: det
bestämmer dels adjektiv, dels verb. När ett adverb
bestämmer ett adj. eller ett verb, är det hela uttryck för en
"skeende förknippning av tvenne tankeelement" (Noreen, Vårt språk
V, s. 51). Men när denna förknippning en gång är skedd
och anknuten till ett bestämt språkligt uttryck, ingår den
genom den skedda förknippningen väckta totalföreställningen
mycket ofta som ett led i den följande tankegången.
Dess-naturliga uttryck blir i talspråket vanligen en upprepning av
det förut sagda i liknande form, i det koncisare skriftspråket
en substantivering av kombinationen, där adjektivet resp.
verbet uppträder i sin vanliga substantiverade form och
adverbet ansluter sig till denna, dock i
substantivbestämningens form, d. v. s. såsom adjektiv.
Följande fyra typer finnas representerade:
1) . . . sover dåligt om nätterna. Hans dåliga sömn
beror’ då på ... (adv. 4- verb > adj. + nomen actionis, [-}Tt-terst-] {+}Tt-
terst+} vanligt).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>