Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Wellander, Erik. Ett par produktiva typer av skriftspråklig nybildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
EKIK WELLANDEK
fall såsom sedan är det tämligen slut med det klassiska, där
tämligen väl är adverb, men slut däremot intet substantiv.
Här frestas man heller aldrig till adjektivisk böjning av
ad-verbet, ty språkkänslan är i detta fall fullt klar.
Av samma skäl kan jag alls icke gå med på Bergs
uppfattning av så såsom adjektiv i så grefve han va"Dessa
uttryck med ’så* synas mig lämpligen kunna betraktas som
vanliga förbindelser av epitet -f huvudord, så är ett adjektiv
med betydelsen sådan" (Berg, anf. st. s. 231). Här är
nämligen att märka att detta så kan bestämma ett substantiv
endast när detta står såsom predikativ, d. v. s. i substantivets
om jag så får säga adjektiviska funktion.
Ett substantiv kan under vissa omständigheter fungera
såsom adjektiv likaväl som tvärtom ett adjektiv ofta tjänstgör som
substantiv. Om adj. blir vanligt i substantiviskt bruk, antar det
småningom även substantivets yttre morfologiska kännetecken,
åtminstone så l&ngt ske kan. Omvänt kan ett substantiv
ad-jektiveras, d. v. s. tjänstgöra i adjektivets funktion. Detta
behöver i och för sig ej medföra någon morfologisk
förändring annat än den, att substantivet blir i stånd att tilläggas
t. ex. gradbestämningar, som eljest äro förbehållna åt de
egentliga egenskapsorden. I tyskan stå sålunda vid sidan av
ett wie schade wäre es um sie, wie sehr schade, där schade
helt förlorat sin substantiviska karaktär, sådana fall som das
ist noch sehr die Frage där die Frage ännu morfologiskt
behåller sin substantiviska karaktär, ehuru det semologiskt
förlorat den. Vad som morfologiskt är ett substantiv, kan alltså
mycket väl semologiskt vara så situerat, att det kan anta
bestämningar, som endast tillkomma adjektiv. Detta
beror ytterst på det faktum, som Ehrling i denna tidskrift
XIV: 180 i polemik mot Jespersen enkelt men slående
formulerar så: "filosof betyder alltså i detta sammanhang två
ting: 1. det rent begreppsliga, nämligen egenskapen filosof,
2. den person, varom talet för tillfället rör sig". Såsom
predikativ har substantivet normalt endast den förra betydelsen;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
