Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Wellander, Erik. Ett par produktiva typer av skriftspråklig nybildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT PÅK PRODUKTIVA TYPER AV SKRIFTSPRÅK!,. NYBILDNING 45
alltid att utgöra en sluten enhet, så i semologiskt som i
morfologiskt avseende, d. v. s. den uttrycker på ett enhetligt
sätt en viss given totalföreställning.
Nu framträder naturligtvis mycket ofta under en följande
tankegång på nytt denna totalföreställning med krav på att
komma till språkligt uttryck. Den är en föreställning om ett
verbalt skeende, kan alltså teoretiskt sett allt efter det
syntaktiska sammanhanget tänkas bryta fram och kräva språklig
dräkt på vilken punkt som helst av det verbala
böjningsschemat, inklusive de substantiviska avledningarna.
Kan tanken bekvämt återges med tillhjälp av den
sub-stantivering, som förut förknippats med just denna
totalföreställning, är saken klar. Vårt kompositum kommer då åter till
användning. Kräver den däremot på grund av
sammanhanget uttryck i någon annan form, t. ex. i finit verbalform,
och detta torde vara det vanligaste, då ges det tvenne
språkliga möjligheter.
1. Man tillgriper den fras, på vilken
substantivavlednin-gen är bildad, d. v. s. man återger den med ordet
maskinskrivning förbundna totalföreställningen verbalt med frasen skriva
på maskin, skridskoåkning med åka skridsko o. s. v. Detta
förfarande är naturligtvis det normala och utan tvivel det
vanligaste i fråga om de komposita, vilka redan som fri fras
bilda en semologisk enhet. Denna motsvarar nämligen normalt
just den i substantivavledningen uttryckta totalföreställningen.
2. Annorlunda ställer sig saken vid de komposita, för
vilka icke en semologiskt enhetlig fras ligger till grund. Emot
telegraf svar, vådaskott, skridskosegling, postbefordran svarar
ingen bestämd verbal fras med den enhetliga betydelse, som
det sammansatta verbalsubstantivet äger. Man kan
naturligtvis reda sig och skriva svara pr telegraf, 1. telegrafiskt, skjuta
av våda 1. dyl., segla på skridsko(r) 1. med skridskor, befordra
med 1. genom posten o. s. v., men intet av dessa uttryck har
samma enhetliga prägel, ej heller precis samma betydelse
som motsvarande substantivkompositum. Man tillgriper då den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
