Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Bergsten, Nils. Om engelska lånord i svenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
NILS BERGSTEN
att betrakta som lån, medan däremot vacuum-cleanerns svenska
avläggare, dammsugaren, är en fullt självständig bildning.
Särskilt stark — och förklarlig — är benägenheten att
översätta lånord i de fall, där den nära släktskapen gör, att det
eng. uttrycket blir snarlikt det svenska, t. ex. fotboll,
skyskrapa, indiansommar. Ofta äro både det eng. ordet och dess
översättning i bruk, och ibland uppträder i sammansatta ord
ena ledet översatt, det andra icke, ex. gunnrum, coldkrßm.
Det är också att märka, att ett ord kan brukas översatt i en
betydelse, oöversatt i en annan, t. ex. sweater, vilket som
namn på klädesplagg är gängse oförändrat — då icke den
självständiga svenska benämningen ’sporttröja’ användes —
men i betydelsen ’utsvettare’ alltid uppträder i denna sin
översatta form. Orsaken är väl i detta fall att nom.
agentis-formen av ’svetta’, som annars osökt erbjuder sig genom
ljudlikheten, ej passar till ett klädesplagg men väl till den
andra betydelsen, vars svenska form dessutom stödes av verb
och nom. actionis.
Sådana lånord äro utom de ovan nämnda: blåbandist
(av det från England inkomna Blue Ribbon), flerrösträtt
(plural voting, om eng. förh.), frihandel, frälsnings armén,
(god)-templare, jungfruresa (DN 20. 5. 1914 om en atlan tån gare;
övers, av en eng. notis), järnväg, ukopparslagareu (hot coppers)1,
ledare (i en tidning), lilleputt (möjligen av liliputl),
rundhuvuden (Engl. hist.), småtimmarna\ utriggare (outrigger).
värøtø-føte-busken (av eng. wait-a-bit-thorn, enl. Cederschiöld,
Fresta duger s. 57). Som ett slags lånord kan man väl
slutligen också betrakta rammelbuljong, vilket av Björkman (Spr.
o. Stil II 91) förmodas vara folketymologisk uppkommet ur
det eng. dialektordet rumbullion ’a great tumult’, varvid sjömän
skulle varit förmedlare, rum > rammel då ett sv. raram’ (till
iutt. närmast motsv. ’ram’) icke gav anledning till någon
rimlig idéassociation.
1 Se Nordfelt, Om franska lånord i sv., Nyfilol. Sällsk:s publ.
1901, p. 71 not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
