- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Femtonde årgången. 1915 /
57

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Bergsten, Nils. Om engelska lånord i svenskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM ENGELSKA LANOKD I SVENSKAN

57

Innan vi övergå till de egentliga lånorden torde det vara
på sin plats att även giva några exempel på från engelskan
inlånade eller ofta citerade ordfogningar och fraser. Sådana
uppträda än i original, än översatta. Mycket vanliga äro
/ill right, last hut not least, from sounds to tliings, en smal
sak (enl. Nordfelt anf. st.), the upper ten (lika ofta översatt).
Ume is money, tidens tand (anses av Falk-Torp infört genom
Shakspere-översättningar), den gula pressen, K. F. U. M. (övers..
av eng. Y. M. C. A.), kampen för tillvaron (struggle for life),
uttr. det tog mig 5 min. att gå, folkets hus (av people’s palace?),
hands off! Ej sällan förekomma uttryck som great attraction,
in high spints, moral insanityt splendid isolation (äv. översatt
lysande isolering’), grand old man, a jump into the dark (’ett
språng i det okända’), så sin vildhavre, få sina sjöben el. ha
goda sjöben, my house is my castle, charity begins at home
{ofta citerat i tidningsledare under innevarande års politiska
fejder). Från Shakspere härstamma en hel del gängse uttryck,
t. ex. there is something rotten etc. to be or not to be etc.,

gå i kloster, Ofelia; svaghet, ditt namn är kvinna.

*



Den föijande listan på lånord gör ingalunda anspråk på
att vara fullständig, många flera finnas säkerligen; särskilt
torde en rik ytterligare skörd vara att förvänta vid
systematisk genomgång av förefintliga sjölexika, något som jag dock
ej haft tillfälle att företaga. För alla de ord, vilkas engelska
härstamning ej är påtaglig eller är omtvistlig, ha kända
etymo-logers uttalanden anförts, huvudsakligen Tamm och Falk-Torp;
föreligga stridiga åsikter, ha dessa i korthet refereratsl. Med-

1 Uppenbart oriktiga etymologier medtagas naturligtvis ej, s&som
härledningen av dymmelveeka fr. eng. durnb hell. Denna etymologi
angives alternativt av Geete, Ordklyfverier (s. 148), "antages allmänt14 enl.
Ekbohrn och möter mycket riktigt också i icke lingvistiska
framställningar, fc. hos Grimberg, Sv. folkets underb. öden I: 577. Ang.
ordets etymoL se Tamms Ordbok.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1915/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free