Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Bergsten, Nils. Om engelska lånord i svenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ENGELSKA lånokd i svenskan
.63
bex. St.Dagbl.2.3.1914
’gentleman-fiskare’ och ’-metare’.
gigg av eng. gig. FT. D 1850.
ginger-beer salubjudes av
svenska läskedrycksfabriker.
globetrotter.
golf-spelet.
gongong av eng. gong. FT.
grill av eng. grill, halster. Enl.
Nord. Fam.-bok är ordet =
grillr.um; enl. Tamm samt
Wenström-Jeurlings ordlista
lär det även på svenska
betyda ’halster’. Ang.
grill-janne se Hjelmqvist,
Förnamn med sekund, anv. s. 79.
grogg av eng. grog. D 1850.
gunnrum av eng. gunroom.
galer el. gaeler, skotska kelter.
hall. FT antyder, att ordet
i någon bet. skulle vara
nyupptaget fr. eng.; detta
måste vara fallet med den
allbekanta betydelsen ’större
rumsliknande tambur’.
handikap, handikappa,
ursprungligen blott sportterin
men nu allmänt bruklig i
bildlig bet.
hemlocksgran, -läder, am.
liigh life.
hockey,
holiganer (eng. hooligan) t. ex.
DN 27. 5. 14.
homerule ej sällan även om
ieke-eng. förhållanden.
homespun.
homestead-rörelsen, även
försvenskat, t. ex. i G. E.
Fahlcrantz’ bok ’Om hemstad
en fråga för dagen’; ty.
Heimstätte även fr. eng.
houseboat
humbug och det Pickwickska
. "Ni är en humbug, min
herre", även på eng.
humor användes, enl. Nord.
Familjeb., först av de eng.
s. k. humoralpatologerna om
kroppens vätskor, vilka
ansågos. bestämma de olika
temperamenten ; därefter kom
ordet att brukas även om de
lustiga infall, som leda sitt
ursprung från vissa
temperament. D 1850.
intervju, intervjua av eng.
interview. Det svenska
stav-sättet synes, nu vara i
allmänt bruk. Ordet har enl.
R. G. Berg, Spr. o. Stil
III 123, neutralt genus i
fin-ländskan, vilket dock förek.
även på denna sidan
Bottnen enl. Emil Olsson, ibid.
V 143.
Jack, ss. namn lånat fr. eng.,
användes hos oss även i
appellati va betydelser. Även
i dessa är det enl.
Hjelmqvist (Förnamn och
familjenamn i sekund, anv. s. 66)
lånat fr. eng. Ex. Jack ss.
namn på den brittiske
sjömannen, ss. namn på en
fisk, samt i sms spring jack
(telegraf- och telefonterm).
Även Union-Jack = den eng.
unionsflaggan, enl.
Hjelmqvist, ej sällan i sv.
litteratur.
jig, eng. dans. Ovisst är, om
1700-talets gigue var
språkligt identisk med jig, i varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
