Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Bergsten, Nils. Om engelska lånord i svenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
NILS BKRCJSTEN
medeltidslatinets ordalium,
ordale tillbaka på anglosax.
ordàl. FT.
östra förmodas av FT i
forn-nord. tid vara lånat från
anglosax. östre < lat.
ostre-um.
outrigger, sportt. ’utriggare’.
outsider, kappl. en häst som
ej har utsikt att vinna; även
i ailmänh. en person som
ej hör hemma i en viss
krets, t. ex. tidskr. Forum
n:r 5, 1914: ’norrmannen J.
K., outsidern i sällskapet’,
DN 27. 9.: Kung Peter av
Serbien betecknas som en
outsider, emedan han ej
knutit något släktskapsband
med de övriga furstehusen.
padding, slags tyg.
paddel, paddla förmodligen
av eng. paddle.
paddock, sportt.
paj av eng. pie.
paket-båt el. endast paket,
-en, av eng. packet-boat.
FT härleder med orätt da.
paketbaad fr. fra. paquet,
som ej har denna bet. Enl.
NED fra. paquebot av eng.
Sahlst. 1773.
peacemaker, ex. DN 23. 7. 14
’hr Poincaré som
Pears’ soap.
pemmican.
penteri, sjöt. av eng. pantry.
pickles el. pickels av eng.
pickles.
picknick. Enl. Kluge-Lutz,
Engl. Etym. uppträdde
ordet i eng. o. 1700, varifrån
det upptogs i fra. o. ty.
Skeat, Concise Etym. Diet.
vill göra troligt, att vi fått
ordet från Ity., men den
förr ofta förekommande
skrivningen piquenique
tyder snarare på fra. som
närmaste långivare. Sahlst.
1773.
pimp dial. ’ett kvarter
brännvin’, enl. FT av eng. pint,
ombildat efter pimp(l)a.
Dettas bi form ’penta i sig’
(Rietz) är måhända
resultatet av en ombildning av
motsatt slag.
pinsback av eng. pinchbeck.
legering av koppar o. zink.
Sahlst. 1773 (pinschback).
pinscher av eng. pincher.
pir av eng. pier. FT.
pitprops.
plattform i bet. ’förhandlings-
basis’ av am. platform.
platting, sjöt. trol. eng. D
1853.
pläd av eng. plaid.
plänti el. plänti månni =
pengar an v. ss. si ang vid flottans
varv i Karlskrona, ex. Har
du någe plänti månni? (A.
Ulrich, Spr. o. Stil 1913).
plä’ter (med verbet plätera)
av eng. plated adj., såsom
framgår av nederl. plated
n. I svenskan, där ordet
förmodl. fr. början mest
förekom i sms, som
betecknade föremål av pläter, har
den eng. änd. -ed utbytts
mot -er, tydl. efter silver
i sms uttryck för silver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
