Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Bergsten, Nils. Om engelska lånord i svenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ENGELSKA LÅNORD I SVENSKAN
67-
saker (Tamm i K. Hum.
Vetensk. Samf. skr. VII).
D 1850.
pointer.
poker, am.
ponny av eng. pony.
pool i bet. ’finansiell
sammanslutning’ t. ex. DN 29. 10.
1914, där det talas om att
Atlantpoolen är hotad till
sin tillvaro.
porter. D 1853.
potatis. FT anse, att det no.
potet, pl. potetes är lån fr.
eng. potato[es). Suffixet -is,
äldre -es, ännu äldre -os
(Salilst. 1773 potatos),
varmed det ursprungliga ordet
p ata ta uppträder i sv. —
förr dock även utan suffix,
t. ex. hos Weste: potat —
gör det troligt, att även vi
närmast fått ordet från eng.,
i första hand då som
kollektiv. Också vistades ju
Alströmer under en följd
av år i England. Att
tonvokalen är a, trots att eng.
ä vid tiden för lånet hade
övergått till främre vokal,
tyder på att formen
potatis är ett synlån, d. v. s.
återger det eng. ordets
stavning. Jämför no. potet,
potetes och den sv. biformen
potäter, som äro hörlån.
prentis, sjöt., skeppslärgosse
av eng. apprentice (Ekbohrn).
pressa ’tvinga soldater el.
matroser att taga tjänst’
av eng. press, en
omtyd-ning av äldre (im)prest ’ge
handpengar’ av fornfr.
prester (ny fr. pr eter). FT. Seren.
Eng.-Sw. Diet. 1757.
professional, sportt.
propeller.
prärie, am. D 1853.
pudding. Seren. 1741; D även
budin g.
puddla, färska järn, av eng.
puddle. D 1850.
pumpa i bet. ’pumpa ngn på
en hemlighet’ förmodas av
FT vara lånt av eng. pump
i samma bet. D 1853.
punsch av eng. punch. Sahlst.
1773.
puritan. D 1850.
pyjama.
racer: ’15 knops racer av
mahogny till salu’ DN 10.5.1914.
räcket.
ragtime-klubben i Stockholm
(annons i DN 30. 10.
1914).
raid, djärvt plundrings tåg eller
angreppsexpedition.
rallare, järnvägsarbetare, av
eng. railer? För att
förklara vokalen kunde man
tänka sig, att, sedan ä i
rälare blivit förkortat som
i räls och därav uppkommit
formen *rällare, vokalen i
denna senare genom
vårdslöshet el. av okunnighet
kommit att närma sig a,
så mycket mer som *rällare
ej fixerades av någon
association, medan rallare kan
tänkas ha haft ett visst
stöd i di al. ralla = ’gå, röra
sig’. Jfr "han går och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
