- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Femtonde årgången. 1915 /
78

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Bergsten, Nils. Om engelska lånord i svenskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

NILS BKRCJSTEN

väl i avseende på stavning, uttal och accentuering som
pluralisbildning.

Vad då först stavningen angår, bibehålla citatorden denna
oförändrad, medan de egentliga lånorden i regel äro
försvenskade; vacklan råder hos sådana som ej säkert kännes
som svenskt språkgods, t. ex. scherry, scheriff, visky, vagong,
Jockej. Käx och koks (även kox) få väl nu anses definitivt
hava antagit svensk stavning, ehuru den engelska ännu
stundom möter en; likaså intervju. Obetingat införlivade ord
skrivas dock icke lika obetingat på svenskt sätt. Detta
bevisas’ t. ex. av flirt och lockout, det senare så mycket
anmärkningsvärdare som både strejk och bojkott äro försvenskade
^ven i stavningen. Jfr också Odd Fellow med godtemplare.
Observeras bör emellertid, att benägenheten för att giva
lånorden svensk stavning synes vara i tilltagande.

Liksom vid uppläsning av en utländsk text de
främmande språkljuden av en oskolad tunga ersättas med de
närmast liggande hos modersmålet, så förvanskas i ännu högre
grad lånordens uttal — här fullt i sin ordning — till
överensstämmelse med inhemska talvanor. Detta gäller i fråga
om något så när införlivade ord ej blott med engelskan
obekanta personer utan även språkbildade, men när de senare i
sitt tal inblanda citat från andra språk, lägga de sig givetvis
vinn om ett korrekt uttal. Beträffande de ord, som förete
iittalsförändring, äro somliga hör lån, d. v. s. sträva att
efterbilda de främmande ljuden med svenska, somliga syn lån,
•d. v. s. återgiva mer eller mindre exakt det eng. ordets
stavning. Exempel på de senare, som utgöra mindretalet, äro:
potatis, cykel, dirk, klot, sejsa, skonare, folklore, sikta; clown,
cheviot [båda även eng. uttal]. De eng. ljuden motsvaras av
svenska, frånsett uppenbara synlån, på i regel följande sätt:

De enkla konsonantljuden motsvaras av de resp. svenska
utom g i gigg, som blir j, och k i käx, vars begynnelseljud
vacklar som i kilo; io(h) blir v; rfj blir dels j (gentleman),
•dels dj [dsch] (djungel, bridge), och th blir t (klot). Med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1915/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free