- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Femtonde årgången. 1915 /
79

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Bergsten, Nils. Om engelska lånord i svenskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM ENGELSKA LÅNORD I SVENSKAN

79-

avseende på lokalkvaliteten märkes: eng. æ blir sv. a (back,
slang; und. penteri); e, ä blir ä (mäss, mohair); el blir ä
(pläd); ai blir aj (paj) el. ej (kapsejsa); aa blir öppet ö (flirt,
shirting, törnå; dirk, spurt synlån); ou, o, oo blir å (smoking,
o gg, trål); långt och kort u blir motsv. sv. u (jute, pudding).
Ord med v i tonstavelsen uttalas vanligen som de stavas
(kutter, komfort). I tamp och rammelbuljong skulle — om
den givna etymologien håller streck — ett par försök at
återgiva ljudet föreligga. Robbert och bombert ha fått sin
ursprungliga vokal ersatt med å. o(oo)-ljudet torde likaledes
exaktare motsvaras av sv. a. Det a-liknande uttalet av eng.
o är särskilt påfallande i Amerika och överdrives av svenska
immigranter, så att t. ex. block uttalas så gott som alldeles
lika med sv. black. Ä-ljudet återfinnes ävenledes i några
hemma-svenska lånord: baxa, frack, kalops, schapp, tralla,
schal. Även kvantitativt undergå vokalerna i många fall
förändringar: boggivagn, farm, flirt, käx, koks, la sting, jury,
ponny, rostbiff, räls, shirting, spurt, start ha samtliga långa
vokaler i engelskan; slip tvärtom.

I en del ord äro vidare accentförändringar att märka.
Rätt många av dessa bero på association med i språket förut
befintliga ordgrupper, såsom metodist, darwinism, detektiv,
puritan, ’penteri, klosett, komfortabel, rekord (jfr ackord).
Associationsgruppernas betydelse är påtaglig både ifråga om
förändring och bevarande av accenten. Liksom de nämnda
franska fortisbetonade suffixen hava vållat accentväxling hos
en del ord, så kan t. ex. det inhemska svagare betonade
suffixet -ing anses ha förhindrat accentens flyttning i pudding
och andra på -ing. Emellertid finnas också andra ord, som
visa växling, t. ex. korderoj, mohair, kalops. Även här kan
man med fog förutsätta franskt inflytande. Det franska
inslaget i vår lånordskatt är ju nämligen så starkt framträdande,
att det ej bör förvåna, om ett och annat lånord från annat
håll även utan gruppattraktion rönt påverkan. Slående
exempel äro komfort och jockej. Det förra har enl. Lyttkens-Wulff

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1915/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free