Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Bergsten, Nils. Om engelska lånord i svenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
NILS BKRCJSTEN
Av denna översikt framgår, att — utom -er-, -el-gruppen —
penultimabetonade taga -ar, medan de ultimabetonade
konsekvent uppvisa -er. Beträffande de enstaviga kunna de icke
exakt bestämmas med hänsyn till sin pluralbildning. Det vill
dock synas som om flertalet av dem som fä -er bure
lånestämpeln mera synlig än den andra gruppen, jfr clown, trust,
yacht, strejk, trade, film, bar, match med gigg% dogg, frack.
mäss, biff\ schal, klubb. Otvivelaktigt skulle -ar-grnppen här
kunna utvidgas, ty flera bland de ord SAOL betecknar med
-er är icke ovanligt att i vardagslag få höra uttalas med -ar.
t. ex. check, räl, slips, sM, späns. Språkbruket är
överhuvud i talrika fall icke stadgat. — Cederschiöld påvisar
(anf. st. s. 96), att det här är en motsats mellan folklig instinkt
och lärd uppfattning. Liksom de från olika håll lånade
"lik-lydingarna" bankar och banker härav få sin förklaring, så är
detta också fallet med de från engelskan bägge två inkomna
misser och missar. Det förra har ingen folklig kurs men väl
det senare, om ock med viss begränsning.
En liten grupp för sig utgöra de substantiv, vilka,
inlånade under plural form, i svenskan kommit att användas
som singularer. Plural a subst, konstruerade som sing. är i
engelskan ingen ovanlig företeelse (a buttons, a square-toes),
men bland våra lånord finnes intet, som redan där har denna
användning. Att de i svenskan blivit gängse som singularer
betingas givetvis därav att man icke förstått karaktären av
pluraländelsen utan uppfattat denna såsom hörande till ordet
självt. De vanligaste äro: props, battens, kalops, pickels, koks,
tvills, rips, käx, räls, checks, slips. Bland dessa kan man
urskilja olika betydelsekategorier: de fyra första hava bevarat
sin ursprungliga plurala betydelse, vilken i förening med den
sing. formen i svenskan gjort dem till kollektiva; det
sistnämnda däremot har blivit ett fullständigt singulare,
betecknande enstaka föremål. Käx och räls intaga en
mellanställning, och koks, tvills, rips äro ämnesnamn.
Att det ej blev collop och pickle utan dessas plur.-former,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
