Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Bergsten, Nils. Om engelska lånord i svenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ENGELSKA LÅNORD I SVENSKAN
85-
som upptogos, är belt naturligt, då det uppenbarligen var i
sin kollektiva betydelse orden introducerades hos oss. På
samma sätt måste det, då vår trävaruexport på England
börjat och efterfrågan på pitprops uppstod, hava varit
uteslutande denna plurala form som blivit använd i gruvägarnas
ordres, och att det sedan bland sågverks- och brädgårdsfolk
och därefter allmänt kom att heta ’propsen den’, faller av sig
självt. Detsamma gäller om hattens, ehuru dess best. form
genom sin ovighet är mindre bruklig. — Koks förklaras
gemenligen som plural till eng. coke, men den förklaringen är
inte tillfredsställande, alldenstund det eng. ordet överhuvud
ej användes i pluralis. Var s:et kommit ifrån är
svårbegripligt. Skulle jag våga en gissning, så vore det, att sedan
ordet inlånats under sin eng. form — att denna funnits
bestyrkes av SAOB — det i sammansättningar blivit försett
med ett s, vilket då haft karaktären av bindekonsonant, t. ex.
coke-s-kärra (jfr kökspojke, brukspatron, kocksmat), varefter
detta kommit att hänga med även i den enkla formen. Hos
käx och räls är tvivelsutan den kollektiva betydelsen den
primära: ’en låda käx’, ’ett parti räls’, varefter man, ohindrad
av något medvetande om ordens egenskap av pluraler, i mån
av behov började säga ’ett käx’, ’en räls’ — det förra
ytterligare befäst som sing. genom stavningen med x.
Sammalunda synas mig de återstående hithörande fallen vara att
förklara: en utsträckning till singularis av mer eller mindre
kollektivt använda pluraler. De eng. tioill och slip töra
sålunda först ha blivit hörda (eller sedda) i förbindelser som
t. ex. "ett stort urval av twills (= twillsorter)", "moderna
engelska slips" (så ännu emellanåt i annonser). S:et har
efter hand blivit införlivat, och svenska plur.-ändelser ha
kommit i bruk: slipsar, tiuillser. Att käx ej fått ny plur.-änd.
beror förstås på att det i sv. blivit neutrum. — Jämför även
norska turnips (sing. FT), ty. Turnipse, f.
Räls och checks skilja sig från alla de hittills nämnda
exemplen genom att s:et kan saknas. Formen räl, pl. räler (-ar),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
