Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Bergsten, Nils. Om engelska lånord i svenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
NILS BKRCJSTEN
är den som gemenligen brukas för att beteckna enstaka
skenor, och den andra är kollektivum. Men s-formen är gängse
också i den andra betydelsen med pl.-formen rälser.
Förutom dessa finns det ytterligare några fall, där s:et
fakultativt kan finnas eller saknas, men de jag antecknat förekomma
blott sporadiskt: filmsen och filmserna ser man rätt ofta i
biografannonserna, tricks påträffas emellanåt (t. ex. Västm.
läns tidn. 28. 11. 14. ’ott vanligt tricks’) och likaså drinks,
varjämte en sliters och en drives (i tennis) lära förekomma (Språk
och Stil XI 21). Även om flere av de nämnda fallen blott
äro enstaka uppdykande företeelser, och långt ifrån kunna
sägas ha vunnit burskap, visa de dock, att det finns en viss
benägenhet för dylika bildningar. Härom dagen observerade
jag på en biografaffisch den kuriösa titeln "den nye
koic-boysenu.
Komma vi så slutligen till frågan om de lånade
substantivens genus. Beträffande detta tycks på det hela taget den
regeln råda, att det överensstämmer med genus hos närmast
besläktade inhemska begrepp. Också torde det väl
överhuvud taget förhålla sig så, när man i sitt tal behöver
använda ett främmande ord utan burskap, att man låter det
få sina grammatiska organ från det håll, varifrån analogierna
verka starkast, d. v. s. i detta fall det nyss nämnda.
Liksom inlånade verb (i det stora hela) följa den allmännaste
typen tacka, -ade, -at, så rätta sig subst, till sitt genus efter
det eller de ord, som för ögonblicket föresväva den talande.
Ty att den talande mer eller mindre omedvetet följer en
attraherande förebild är väl ovedersägligt — så mycket mer som
i engelskans fall frånvaron av genusskillnad utesluter inverkan
från det hållet. I de fall, där olikkönade svenska synonymer
finnas eller annars de möjliga förebilderna skilja sig
härutinnan, måste det bero på rena tillfälligheter, vilket genus ett
ord får. Sålunda hade jobb lika gärna kunnat vara realgenus
som neutrum, ity att syssla dugat lika bra till förebild som
arbete, och matchet kunde ha varit god svenska, om förebilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
