Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Langenfelt, Gösta. Järnvägssvenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järnvägssvenska,
Även om benämningen "stat i staten" ej är fullt så ofta
berättigad som den är använd på Kungl, järnvägsstyrelsen,
så liar den dock fog för sig i ett avseende: järnvägens
"statsspråk" är ofta delvis, ibland fullständigt oförståeligt för
lekmannen. Inom järnvägarna har speciellt för telegrafbruk
utbildat sig en förkortningskodex, som erbjuder ej ringa
svårigheter att komma underfund med. Naturligtvis frodas
bredvid detta slag av järnvägssvenska den för ett fack så
karaktäristiska slangen. Det är huvudsakligast dessa två
grenar av järnvägsspråk, som min uppsats omfattar.
Dessutom vill jag redogöra för de utländska lån, som ingå i
fackspråket, en språklig företeelse som här mer än eljest
förekommer, då järnvägsväsendet i Sverige tills vidare blir det
som tar mönster, ej som ger.
Som några allmänna anmärkningar vill jag förutskicka
följande:
1. Ord vars a) betydelse eller b) böjning kunna antagas
vara kända av en större publik (åtminstone), förklaras eller
böjas icke: [Exempel: a) buffert, zontariff; b) kursvagn böjes
som vagn].
2. De slangord och förkortningar, som förekomma,
återgivas ej i landsmålsalfabet, då någon dialektal utläsning ej
kan sägas vara felaktig. Vad de senare beträffar, böra de i
allmänhet utläsas med alfabetets bokstavsuttal [Exempel: bra
= beärrå].
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
