Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Wiget, Wilhelm. Om namnet Oxenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NAMNET OXENSTIERNA
115
Den danska bibeln 1607 har jag icke kunnat rådfråga;
enligt Kalkars ordbok står Esai. 48, 4 stiern, vårföre denna
upplaga tyckes stå på samma ståndpunkt som 1550 och 1589
års biblar.
Av ovanstående framställning framgår, att pande i danskan
blir det vanliga ordet för ’fröns’ först i förra hälften av
1600-talet, i svenskan ännu senare, och i norskan är panna än i dag
’i denne Betydning et nyt o g daarligt Ord, som dog ikke er
kommet til synderlig Brug’ (Aasen).
Det urgerm. ordet *anpja- gick i danskan förlorat redan
under reformationstiden; enligt Kalkar finns det senast i förra
hälften av 1500-talet, och det saknas redan i den äldsta
bibelöversättningen. Däremot är änne i svenskan och norskan
bevarat ännu i dag. Lind 1749 har ännu exemplet ’rynka
ännet\ Serenius 1741 ’krympa ännet’. Dock tyda åtskilliga
tecken på, att ordet i senare hälften av 1700-talet uttränges
av panna ur talspråket och övergår till högre stil. Weste
1795 antecknar endast ’panna’. Sahlstedt 1773 definierar ’änne’
med ’frontis pars superior’; han har en hel del exempel
under Jpanna’, icke ett enda under ’änne’. Heinrich 1814
hänvisar under ’änne’ endast till ’panna’, där man emellertid icke
finner något alls om ’änne’. I norskan är ’enne’ enligt Schjøtt
sällsynt; Aasen antecknar ordet för Hallingdalen och
Telemarken.
Wilhelm Wiget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
