Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Sundén, K. F. Paradigmbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paradigmbegreppet
Den terminologiska självständighet, som ofta mötes i A.
Noreens omfångsrika arbete "Vårt Språk", har även utsträckts
till paradigmbegreppet. Och dock hör termen paradigm icke
till de grammatiska uttryck, vilkas innebörd vilar på svävande
grund eller medfört någon praktisk olägenhet, om än denna
term stundom fått en betydelse1, som ursprungligen är den
främmande, ehuru föga fjärmad från den primära. Man frågar
sig då, av vilken anledning Noreen även i detta fall velat
trotsa traditionens makt genom att förläna en hävdvunnen
term en ny innebörd, och man spörjer undrande, om dessa
skäl kunna vara berättigade.
Den gängse åskådningen av paradigmbegreppet
framställes och granskas av Noreen på följande sätt2: "Visserligen
uppträder äfven detta ord [= paradigm] i flera
betydelseanvändningar, så att det exempelvis i Nordisk familjebok, Dalins
och Sundéns ordböcker samt diverse skolboksartad litteratur
definieras såsom ’öfningsexempel för ords böjnipg’ eller något
dylikt, dvs. det får betyda ett visst konkret exempel på
paradigm (i af mig angifven mening), såsom t. e. om man
säger ’mensa är de latinska skolgrammatikornas oftast
använda paradigm för första deklinationen’. Men för detta
begrepp väljer jag hellre den otvetydiga termen flexions- eller
1 Dvs. paradigm = flexionssätt 1. böjningstyp.
2 A. Noreen, V&rt Språk, VII, 80 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
