Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Sundén, K. F. Paradigmbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARADIGMBEGREPPET
163
än mer, när han till paradigraen och således böjningen
räknar även avledningar och kompositionsformer, således för
syntaxen främmande element. Men därigenom lämnade
ordbildningsläran sin tribut till böjningsläran. Tvådelningen formlära
och böjningslära syntes härigenom få ett visst berättigande och
böjningsläran erhålla en plats i systematiken enligt den logiska
divisionens binära indelningsprincip. Det är måhända just
strävan efter att kunna tillämpa denna princip vid fixerandet
av böjningslärans plats i grammatiken, som bidragit till att
betinga Noreens utsträckning av böjningslärans omfång och
därmed av paradigmbegreppet.
Noreens binära indelning är emellertid här, för så vitt
den avser att vara logiskt grundad, blott ett sken utan
verklighet. Ty böjningsläran är ju i grunden intet annat än
formbildningslära, efter som den, tagen i sin vanliga innebörd,
anger ordens formbildning i ordfogningen och därmed delvis
ordfogningens bildning och, tagen med Noreens vidsträcktare
innebörd, tillika anger bildningen av ordens grundform, om än
skematiskt. Korteligen, Noreens böjningslära är, logiskt sett,
blott ett skematiskt utdrag av vad han kallar
formbildningslära och kan således icke koordineras med den enligt den
binära indelningens princip.
Gillar man emellertid Noreens vidsträckta uppfattning
av böjningslärans omfång, då synes den logiskt och väl även
praktiskt bäst grundade åtgärden vara att icke blott klyva
på denna s. k. böjningslära och särhålla ordbildningens s. k.
böjningslära från ordfogningsbildningens böjningslära, dvs.
vad som hittills räknats såsom flexion, utan även hänföra
den ena delen såsom inledning till ordbildningsläran och den
andra delen såsom inledning till syntaxen (=
ordfogningsbild-ningsläran). Men om inan med oss gillar den gängse
åskådningen om böjningslärans omfång, då sönderfaller formlärans
innehåll i trenne delar, nämligen ordbildningslära, flexionslära
och syntax, varvid bör ihågkommas, att flexionslärans
självständiga existens nödvändiggöres av det praktiskas krav och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
