Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 2
- Bergman, Gösta. Ett par synpunkter på begreppet slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT PAtt SYNPUNKTER PÅ BEGREPPET 8LANG
167
"Slang" i Fresta duger s. 63, d& han därmed menar "ord
och ordförbindelser från det självsvåldiga språket,
student-och skolpojksspr&ket, gatuspråket, kolingsspråket".
Med utgångspunkt från den Bergska sammanfattningen
är det min avsikt att framställa ett par synpunkter, varifrån
man enligt min mening borde betrakta det vittomfattande
och svårbestämbara begreppet slang.
*
"Slang är ett från gängse språkbruk medvetet avvikande
språk, som nyttjas av personer, sysselsatta med samma
verksamhet eller tillhörande samma samhällskrets." (Berg.)
D& det icke framställts någon av flertalet forskare
godtagen definition, kunde man ju tycka, att det stode vem som
helst fritt att i termen inlägga den betydelse som han funne
för gott. Emellertid torde det vara oförnekligt, att det bland
de flesta som äro orienterade i frågan råder en låt vara
obestämd, men i alla fall en viss allmän uppfattning av vad
termen i själva verket bör innefatta. Det är på grund av
en dylik intuitivt grundad uppfattning som jag kommer att
rikta mina anmärkningar emot, resp. tillägg till, den
ovanstående definitionen.
Så synnerligen klar är ingalunda denna Bergs
formulering. Författaren har också själv känt detta, då han strax
nedanför kompletterar sin nyss uttalade sats under tillgripande
av en bild: ÄI det förra fallet (dvs. då slangen är det
språk som talas av personer, sysselsatta med samma
verksamhet) intar yrkesslangen ungefär samma ställning till
yrkesspråket som den vardagliga stilen till den högre inom
riksspråket" .
Genom detta tillägg få vi nämligen veta, att avvikelsen
såsom sådan icke är det som konstituerar ordets slangkaraktär.
Det vore ju också orimligt. Ty i så fall skulle vi tvingas
att beteckna exempelvis ordet utgåva såsom slang. De av de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1915/0171.html
