Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Geijer, P. A. Några reflexioner med anledning av en nyligen utkommen Hernani-edition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA REFLEXIONER
199
att då på 1600-talet det franska folket vann full politisk och
nationell enhet, där samtidigt framträdde högt begåvade snillen,
vilkas skrifter voro och även erkändes vara fullgoda
mästerverk, som man över hela landet antog till mönster.
Dessförinnan stod franskan på ungefär samma stilistiska stadium som
ännu i dag italienskan.
Ända fram till våra dagar låg Italien däremot splittrat
i en mängd stater, av vilka många voro lydstater under
främmande suveräner, någon nationell enhetskänsla förefanns
knappast, och den andliga kulturen tedde sig väsentligt olika i
skilda delar av landet. Av sådana förhållanden blev den
naturliga följden, att de många, mycket skiftande och vårdslöst
behandlade dialekterna, var på sin ort, blevo dominerande.
Ett av personer med högre bildning erkänt och även använt
skönlitterärt högspråk fanns visserligen, men det var även för
dem ett mer eller mindre främmande språk, för vilket man
sökte mönstren så långt tillbaka som till 1300-talet, och det
är redan framhållet, att trecentos främste prosaist, Boccaccio,
lämnar mycket övrigt att önska som föredöme för sober stilkonst.
Sedan numera även det italienska folket samlats inom
en centralt styrd nationell enhet, framträder allt starkare kravet
på ett gemensamt och för alla kulturbranscher tillräckligt
utbildat högspråk. Också är språk- och stilfrågan där mycket
aktuell, vilket bland annat framgår därav, att vid flera
universitet inrättats professurer i stilistik. Det är att hoppas,
att dessas innehavare ej blott enas om ett gemensamt mål
utan även om vägen dit. Sannolikt komma dessa stilskapare
att isynnerhet bemöda sig att på teoretisk väg finna
riktlinjerna för god stil av olika slag. De borde dock även leda
uppmärksamheten på allt det goda, som kan vinnas genom
studiet av mönstergilla franska skriftställare, som i mångt och
mycket kunna beaktas som förgångsmän även av italienarna.
Den grekiska stilkonsten blev föredöme för den latinska,
som Boccaccio tämligen okritiskt sökte efterlikna. Skickligt
omdanad bildar den även underlaget för god modern fransk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
