Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Hylén, J. E. Trenne skolgrammatiska spörsmål - 1. Transitivt brukade intransitiva verb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trenne skolgrammatiska spörsmål.
i.
Transitivt brukade intransitiva verb.
Linder angriper i sin broschyr Sv. Spr. i modern
diktkonst (s. 16) gulna och falna som transitiva verb. (Jfr hans
Regler3 158). Och mer än en har före honom höjt sin röst
mot att behandla intransitiva verb som transitiva eller
åtminstone stått mycket tveksam inför ett sådant fenomen. "Ordet
ledsna anhåller ödmiukeligen at här blifva benådat med activi
bemärkelse och värdighet", skriver Leopold i en not till
uttrycket "ledsna mina venner" (Fredlund, Saml. Skr. av Leopold
198). Förlora i st. f. fördärva ngn, en ingalunda ovanlig
gallicism på 1700-talet, upprör Palmblad, när han upptäcker
den hos Hammarsköld. uPerdre i aktiv bemärkelse? En sådan
solecism är tadelvärd, icke för det [den] är ovanlig, ja, oerhörd,
utan för det den uppenbart revolterar mot språklynnet" (Franck,
Brev rör. Nya Skolans hist. 233). Svälla med transitiv
betydelse avfärdas i Polyfem (Andra Saml. n:o 32) såsom osvenskt:
"Verbet svälla har aldrig i vårt språk varit något
recipro-cum". Elgström finner dröja ngn i st. f. uppehålla, fördröja
väl vågsamt, och Karl Erik Hallström klandrar en fras,
"emedan Ljuda nyttjas Active, hvilket är både obrukligt och
språk-stridande" (Berg, S. o. S. 1912, 257, 253). Malmström, S. V.
Hist. 3, 155, ogillar dröja transitivt brukat hos Leopold liksom
dennes förtvivla i st. f. göra förtvivlad. Wirsén,
Levnads-teckn. 115, anmärker på att Oxenstierna "använder verbet
mogna i aktiv betydelse".
Trots opposition ha dock skalderna gärna för att nå en
högre grad av intensitet utbildat intransitiva verb med objekt
(jfr Berg, Poet. frih. 141, Wrangel, Dikten och diktaren 106,
110). Man har därför litet svårt att förstå Linders anatema,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
