- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Femtonde årgången. 1915 /
249

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Till frågan om uppkomsten av uttryck som din stackare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILL FRÅGAN OM UPPKOMSTEN AV UTTli. SOM DIN STACKARE 249

Vad vi särskilt böra lägga märke till vid det isländska
"omtalet-tilltalet" är att det ideligen växlar med direkt tilltal
med andra persons pers. pron., ofta i samma mening. Vidare
är att observera att dylikt indirekt tilltal i de fall då de ord
som väljas icke tyda på vänliga känslor just, på sitt sätt äro
ägnade att reta kanske mer än det direkta tilltalet. Det
kan ju inte väcka någon glädje precis att behandlas som om
man inte vore närvarande, eller som om den talande icke
ville tala med en. Tilltalet i fråga förlänar åt den talandes
ord något för den det gäller nedsättande. Ur den
synpunkten skola säkerligen flera av gudarnas yttranden i Loketrätan
till (om) Loke betraktas. Man kan ju säga att Iduns ord
i den nyss citerade strofen 18 ur Loketrätan äro avsedda att
blidka men det undras mig om icke skalden givit dem den
form de ha för att de av Loke skola kunna uppfattas som
bevis för att Idun icke vill tala med honom. Men kan man
tvista härom så kan man väl knappast göra det om de ord
Byggver och Loke byta med varandra. Det indirekta tilltalet
här: ’den olycksfågeln’ och ’vad är det för ett litet kräk’ röjer
avgjort större ringaktning än direkt tilltal i andra person skulle
ha gjort.

Se vi nu till vilka uttryckssätt som kunde begagnas för
tilltal i sats så äro följande de för oss viktigaste: enbart
egennamn eller appellativum, demonstrativpronomen -f
substantiv (ex. fm meinkråko), demonstrativpronomen -f adjektiv + sub-

Bu barn, som aldrig vill somna
och aldrig tar rast och lov,
se vilans dar äro komna.
Din sömn är glömska, så sov.

(Bo Bergman)

Att i ’du lilla skälmgubbe’ se en germanism för \lin lilla
skälmgubbe’ är förvisso oriktigt. Det torde icke ens vara riktigt
att säga att det förra står i stället för det senare. Står ’du lilla
skälmgubbe* i stället för något annat så skulle det vara för ’lilla
skälmgubbe’ liksom ’du din lilla skälmgubbe’ säkerligen bör ställas
vid sidan av ’din lilla skälmgubbe’. På samma sätt bör nog ’du
barn!’ ställas bredvid icke ’mitt barn!’ utan bredvid ’barn!’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1915/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free