Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Till frågan om uppkomsten av uttryck som din stackare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL FRÅGAN OM UPPKOMSTEN AV UTTli. SOM DIN STACKARE 257
Huru de gamla nordbornas arsenal av skällsord var
beskaffad veta vi mycket litet om då litteraturen av naturliga
skäl i den punkten är återhållsam men av mycket att döma,
bl. a. av Lokes sätt att tilltala gudar och gudinnor i
Loketrätan böra de ha kunnat åstadkomma skällsord av typen pinn
bröpurbani sammansatta med t. ex. f$|)ur-, möjmr-, systur- och
bröfmr- av nog så kraftig art, ifrån sådana anspelande på brott
mot både femte och sjätte budet ända ned till din morsgris o. d.
Efter typen pinn bröpurbani, pinn fgpurbani o. s. v. kunde man
som tillmälen bilda andra genomskinliga sammansatta ord med
pinn och fqpurmöpur- etc. som första led, och efter dem
andra som snart nog icke behövde vara så genomskinliga i
avseende på förhållandet mellan sammansättningens delar. Till
dem kunde kggorsueini pinom höra. Redan på grund av
pos-sessivpronominets form måste för övrigt det sammansatta
ordet alltmer kännas som ett enhetligt begrepp. Men i och
med att din icke längre klart kännes som hörande till första
sammansättningsledet är möjligheten giveu att i stället för
din morsgris säga din gris och så vidare ditt nät, din
svinpäls,, din odåga etc. Min, hans, sin, deras stackare o., s.. v.
kunna vi få direkt eller indirekt analogiskt; jfr exemplen
med minn och sinn bröpurbani sid. 255.
Jag har nu redogjort för de funderingar’rörande
uppkomsten av uttrycken din stackare etc. som hittills givna
förklaringar väckt hos mig. Av de bidrag till lösningen av
problemet som jag själv givit kan det sis’ta, det försök till
tolkning som knyter an vid uttrycket pinn bröpurbani
tyckas, såsom saken nu för oss ligger, sannolikast, men av
flera skäl har jag icke velat stanna vid denna tolkning,
såsom den enligt min åsikt enda möjliga. Epexegetiskt brukat
förekommer poss. pron. ju i alla de nordiska språken och på
delvis rätt olika sätt. Att antaga bruket ifråga vara
samnordiskt låter sig väl knappast göra. Däremot kan det ju tänkas
hai kommit upp på något håll i ett av de nordiska landen
och sedan som ett mod ha spritt sig till de andra. Emellertid
Språk och Stil. XV. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
