- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sextonde årgången. 1916 /
8

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Östberg, H. O. Karbon och herbua

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

II. O. ÖSTBERG

ha kunnat betyda korn. Att så även varit fallet, tyckas
indicier, om ock svaga, ännu förefinnas i dialekterna. Men
en differensiering, såsom ofta vid dubbelformer, har inträtt.
Från den speciella funktionen att beteckna korn blev bo
undanträngt av det närskylda bjugg, på samma gång som det
togs i anspråk på ett annat område, där det hade gammal
etymologisk rätt och väl aldrig hunnit förlora fotfäste.
Betydelsen blev ört, gräs. Till träd och större buskar eller till
växter, som mera direkt tjänade människan till näring, kunde
det nog ej sträcka sig dels på grund av gammal vidlådande
specialisering dels ock emedan dessa områden väl redan hade
en stadgad nomenklatur. Till detta kunna vi sluta både
från de växter, i vilkas namn bo ännu ingår, och från i våra
dialekter förefintligt material. Yi nämna här endast det
halländska bovagn, hövagn, och det västerbottniska bogang,
betesmark, ifall det nu, såsom troligt, svarar mot norskans
græsgang och vårt gamla grasganger; vidare avledningarne
bos, bösje och bynke, i vilka alla jämte pejorativ färgning
ligger en motsats till korn och kärna.

Huru stor användning bo vid växtbeteckningar haft, är
naturligtvis omöjligt även med tillhjälp av tämligen
fullstän-diga äldre och dialektala namnlistor att med någon exakthet
angiva; men i en flora, sådan som gemene mans, där
generaliseringen, så framt det ej gäller det speciellt användbara,
är så stark, att klövern ännu i våra dagar tenderar att bli
gräs, har den kunnat vara mycket vidsträckt. En blick på
våra ortnamn kommer en att förmoda, att man för amorf
kunnat säga arnbo, för rumpull arsbo, för harull harbo, för
ramme eller rammegräs rambo, för svalblomster svalbo o. s. v.

I enlighet med vad här blivit sagt om de olika lederna
i karboj betyder detta ord hårgräset, det håriga eller ulliga
gräset, och är med hänsyn till vassvippans karaktär en både
begriplig och betecknande vassbenämning. Karbomossen är
sålunda liktydigt med vassmossen, rörmossen, skärmossen; alla
tre varianterna finnas och ännu fler.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1916/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free