- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sextonde årgången. 1916 /
9

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Östberg, H. O. Karbon och herbua

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAKBON OCH HliKBUA

9

Nu kan ju ordet karbo för sin betydelse lika väl ingå
i en sjöbenämning som i en mossbenämning; men att i
föreliggande fall det är Karbosjön, som står i skuld för sitt
namn till mossen och ej tvärtom, är otvivelaktigt. Sjön
saknar vass, och dess typiska karaktär av högmossjö med tvärt
nedstigande, undergrävda kanter har under årtusenden ej
kunnat skänka lämplig plats åt ett vassbestånd.

Ehuru en utförligare redogörelse för Ärarfcoordets
förekomst i ortbenämningar och för dess olika beståndsdelars
roll i växtnamns- och ortnamnsbildningar ej skulle vara utan
intresse, inskränka vi oss till ett kort tillägg.

I början av denna uppsats nämnde vi, att namnet Lilla
Karbon, tillhörigt en mosse i Brismene sockens sydliga del,
nu råkat i glömska; namnet har emellertid bevarats till våra
dagar av en större sten i mossens ena kant, kallad
Karbo-sten, utgörande ett gränsmärke mellan Brismene, Börstigs
och Mussla socknar, och den årligen å vissa delar av mossen,
trots sjuttioårig odling, som ogräs uppspirande vassen vittnar
ännu om anledningen till det gamla namnet.

Vekare, enligt Rietz i Skåne vekare-pil, är en i
Västergötland ej så ovanlig benämning på honväxten av Salix
pen-tandra. Då honhängenas vita fröfjun, oftast tillblandat med
bomull, förr använts, utom till stoppning, vadd och garn,
även till ljus- och lampvekar, har Rietz ur "vekar" velat
förklara vekare. Att detta gör svårigheter, behöver ej
framhållas, och då dessutom vekare genom sin accentuering
angiver sig som en sammansättning, ha vi helt säkert att göra
med ett vipi-kare eller möjligen veka-kare, vars sista led
avsett honhängets ullighet. Man frestas att tro, att i
Veckasöar en benämning på några mindre holmar i Alingsås
socken, Alvsborgs län, vi i första leden ha att se en parallell
till vekare, men med -kase för -kare i andra leden, och att
namnet sålunda betecknar öarne, där den nämnda honväxten
förekommit och kanske ännu förekommer i påfallande grad.

1 Se Ortnamnen i Älvsborgs län, VIII, sid. 275.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1916/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free