Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Östberg, H. O. Karbon och herbua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAKBON OCH HliKBUA
11
het och med rimligt ändamål tänka sig även en bod. Om
man däremot räknar även med växtbenämningen bo, blir
frågan förenklad. Man rör sig med samma synpunkt som gjort
sig gällande i de bekanta Grässjön, Grästjärnet, Gräsgöl,
Gräsviken, Gräsön o. s. v. Vid avgörandet med vilket bo man i
varje särskilt fall kan ha att göra, böra, där man ej har säkra,
gamla namnformer till ledning, naturförhållandena noga
undersökas. Oss synes, som om hänsyn till växtbenämningen bo
stundom är oundgänglig.
#
I anslutning till det här ovan behandlade ordet karbo
vilja vi ägna litet uppmärksamhet åt det gammalnorska
växtnamnet herbua.
Ur Frostatingslagen 13, 9 anför Bugge1: En ef å fellir
iord manns. pä skal mæla frä grænu grasi af hvärotveggia
landi eda h$r bunni hizcu. oc briöta i miÖiu i sundr. hafi
pat hvdrrtveggia er på lytr. Vidare i samma kapitel: En ef
cyr gerist i miöri ä eda nærmeir öÖru tveggia landi. eda er
hölmr i. oc hefir po af hvdrgu landi heila torfu slitit, oc
stendr par i gras. eda her bua. oc kemr pat ä annars lut
en ä annars eigi. pä scal sä eiga er pat gras lytr.
Bugge likställde herbua (i dat. med best. art. herbunni)
med gråbo (Artemisia vulgaris) och ansåg ordet
sammansatt av hcéra, gråhet (om hår) och det feminina bu, som
finnes i åtskilliga växtnamn. Med den tolkning, han gav hcéra,
fick han en motsättning till det grænu grasi, ändrade i
texten hizcu till hinztu och översatte fra . . herbunni hinztu
med ’från den sista gråbo’, d. v. s. den, som växer ytterst
vid ån.
Några år senare får Hertzberg i en uppsats om
Tvivl-somme ord i Norges gamle love2 anledning att beröra Frosta-
1 Arkiv för Nordisk Filologi, II, sid. 217.
9 Arkiv för Nordisk Filologi, V, sid. 235.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
