Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Två utbölingar inom svenska ljudsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ UTBÖLINGAR INOM SVENSKA LJUD SY ST KM
19
sid. 38. Av de hittills givna analyserna av i( förefaller
honom Borgströms snarast antaglig för Sundals räkning. Men
han påpekar att då ljuden ju äro vida spridda i Sverge de
kanske icke äro överallt identiska. Något ’kanske’ behöves här
icke. Göteborgs-i, -y äro icke identiska med t. ex. Viby-i, -y.
Men nära besläktade äro de.
Åsikterna om huru / och bildas äro som vi se
betydligt skiftande. Detta behöver ej bero därpå att
undersökarna gjort felaktiga iakttagelser. Faktum är att väsentligen
samma ljud kunna åstadkommas på sätt de beskriva. Det kan
icke nog framhållas att man med delvis olika
artikulations-inedel kan få fram ljud som för vanliga öron högst
obetydligt eller icke alls skilja sig från varandra. Borgström tycks
vilja skarpt skilja Närkes-i och -y från Göteborgs-i och -y.
Lundell åter söker efter det lika hos dem. Nekas kan inte
att de te sig rätt olika för den ytlige betraktaren. För
vanligt folk är det mest karakteristiska hos Göteborgs-i, -y
säkerligen den om z, tonande s starkt påminnande väsningen.
Den åstadkommes på så sätt att luften strömmar ut genom
ett främre pass, ungefär som vid z eller j och rives mot
undertändernas kanter. Denna väsning är på olika håll olika stark
och kan alldeles saknas; så vanligen i Närke. Saknas den
är det ett tecken till att ett främre pass icke längre
dirigerar luftströmmen mot undertändernas kanter. Vi ha då att
göra med från Göteborgs-i, -y skiljaktiga varieteter av i,
vilka höra till vad Noreen kallar resonanter: "ljud, vid hvilkas
bildning intet ljud alstras i ansatsröret — emedan alla dess
aktiva talorganer använda antingen öppet eller permanent
slutet artikulationssätt — utan detta i sin helhet tjänstgör
väsentligen blott såsom resonansrum och genom att antaga
olika form förläna olika egenton åt det ljud, som vid
exspi-rationsströmmens gång genom ljudspringan alstras därstädes"
(V. Spr. I sid. 383 f.). Yarieteterna med väsning åter tillhöra
snarast Noreens insonanter: aalla på ljudbildning (medelst de
öfre ljudkällorna) i ansatsröret helt eller delvis beroende språk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
