Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Två utbölingar inom svenska ljudsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ UTBÖLINGAR INOM SVENSKA LJUD SY ST KM
23
söka visa detta skall jag för att förtydliga det följande i
korthet redogöra för hur man enligt min erfarenhet lättast
praktiskt tillägnar sig ljuden ifråga.
Man utgår lämpligast från tonande s (z), bildat med
tungspetsen bakom nedre eller bakom övre framtänderna
allteftersom man har för vana att bilda sitt vanliga s. Vid uttalet
av de tonande frikativorna sker förträngning av talapparaten
på två ställen, vid tonande z dels mellan tungan och gommen i
tandregionen, dels mellan stämbanden. Nu råder en viss
antagonism kan man säga mellan stämbandsartikulationen och
tungarti-kulationen. En del personer uttala ett isolerat z på samma sätt
som det vanligen uttalas i sammanhängande tal. De låta luften
strömma fram jämförelsevis starkt genom pertoneringspasset —
stämbanden — fram till och genom väsningspasset. Andra spara
mera på luften- vid uttalet av isolerat z. De uttala ljudet
ungefärligen som de skulle uttala en vokal — naturligtvis dock
med bibehållande av väsningen. Det är det senare sättet att
uttala isolerat z vi ha att utgå ifrån. Skall jag producera en
ljudföljd som bz, vz eller ivra, alltså ett tonande z som
so-nant så undviker jag för stark lufttillförsel. Jag söker i
möjligaste mån uttala fonemen, som om de innehölle en vokal,
t. ex. i, i stället för z. Medan jag vid uttalandet av ett
vanligt konsonantiskt z söker så att säga driva på luftströmmen,
söker jag nu vid uttalandet av det sonantiska hålla in den.
Åt tonande z kan man förläna olika klang genom att låta
läpparna och tungan — så gott det med bibehållande av
väsningen går — intaga ställningarna för de olika vokalerna.
Man får på det sättet z-ljud med u-, med i-resonans osv.,
vilka man kan teckna zu, z’ osv. Uttalar man nu fonem med
dylikt luftfattigt zi energiskt så får detta ljud lätt tydligt
dämpad klang. Man har fått en varietet av snarast
Göteborgs-i, alltså en insonantisk varietet. Ifall man så, när
klangen hos detta % eller zl som jag ännu en stund vill teckna
det, har satt sig fast i örat reducerar väsningen hos zi — i
isolerad ställning eller bättre i någon miljö — antingen ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
