Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Två utbölingar inom svenska ljudsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
OLOF GJEUDMAN
nom att minska lufttillströmningen utan att försvaga ljudet
för övrigt eller genom att så småningom vidga väsningspasset
så får man ett \ som med användande av en beteckning
liknande den nyss brukade zl kan symboliseras med izy och
reduceras v&sningen till noll återstår ett resonantiskt i-ljud
med en dov, dämpad klang. Det är ett resonantiskt %. När
man kommit så långt och har detta ljuds klang klar är det
lätt att också uttala ett y med samma klang. Och mycken
övning behövs sedan icke, förrän man kan uttala också andra
vokaler och buckaler dämpat.
Och nu till min uppfattning av övergången i>%, y>% uti
^-dialekterna. Som allbekant är förefinnes på många håll i
vårt land benägenhet för frikation av vokalerna i och y. Denna
benägenhet gör sig i regel gällande blott på så sätt att
vokalen, då omgivningen icke lägger hinder i yägen, avslutas
frikativt. I ^-dialekterna har däremot — tänker jag mig —
hela vokalen gripits av frikationen. I förra fallet få vi en
utveckling från sonantisk resonant till sonantisk resonant -f
konsonantisk insonant, i senare fallet en utveckling från
sonantisk resonant till sonantisk insonant. Enligt min uppfattning
är det på denna utveckling av resonantiskt i och y till
inso-nantiskt uppkomsten av % och % beror. Det är under denna
den förändring av ljudens artikulation försiggår som ger dem
deras egendomliga klang. Genom den artikulationsförändring
varpå ändringen i klangen beror bli de också bättre lämpade
att fylla sin funktion som sonanter än vad de skulle vara utan
den. Ett vanligt tonande z är därtill sämre skickat än ett
insonantiskt resp. i[. Kravet att underlätta den sonantiska
funktionen, som insonanteringen försvårar har gjort sig påmint
och åstadkommit en eliminering av insonanteringens verkningar.
Om vi skola antaga att frikationen av i och y skett i de
vanliga i- och y-lägena eller om först en förskjutning framåt av
artikulationsstället ägt rum är ovisst. Utvecklingen kan ju
möjligen ha varit olika i olika trakter. För de dialekter där \
och i( uttalas med z-väsning synes man mig dock böra an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
