- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sextonde årgången. 1916 /
39

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Hylén, J. E. Skolgrammatiska strövtåg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8K0LG HAMM ATI SKA STRÖVTÅG

39

Passionerna 33), Albert Nilsson (Samlaren 1913, 242),
Östergren (Stil. språkvet. 77, 122), Lindqvist (Gram. och psykol.
subj. 158, 161, 165), Ev. Ljunggren, Pelle Holm (Sv. St. till
Cederschiöld 85, 381). Uttrycket synes mig också kunna
försvaras, ty bindestrecket får ersätta även den utelämnade och
gemensamma leden. Ar det tillåtet att skriva trettio• och
fyrtiotalet, vilket Linder ej tyckes ha något emot, är steget
snart taget till 30- och 40-talet. Sådant språkbruket nu är,
torde man utan vidare få gilla såväl 1300- och 1400-talen
som 1300- och 1400-talet. Ar däremot konjunktionen
dis-junktiv, torde endast singularform vara språkriktig: En
gammal dikt från 800- eller 900-talet (Schück, Ur gamla papper
7. 177). När därför Schück (a. st.) skriver under 800- eller
900-talen, har man svårt att följa honom. Ett mera säreget
bruk av bindestreck gör Levertin, när han på ett ställe
skriver: på sexton- och sjuttonde århundradets vis, likasom
Hellquist: 16- och 1700-talets talspråk (Stud. i 1600-talets sv. 8.
41, 100).

9.

Pronomen fore sitt korrelat.

Man bör icke först skriva pronominet och sedan det ord,
varpå det syftar, utan tvärtom. Jfr Linder, Regler8 205.
Även mot denna regel bryta våra författare icke så sällan.
Endast från Geijerstam kan jag anföra: Sedan hon hade
funderat en stund och letat i gömmorna, kom gumman Lars
fram med ett helt skålpund kaffe (Fattigt folk’ET, uppl. 1906,
17). Där han satt, kunde Andreas räkna timren (Vik 27).
Så ofta hon gästat Svanå, hade faster Lotta bott i detta rum
(Den gamla herrgårdsallén2 105). Medan hans vassa tunga
tvättade hans ljusröda nos, företog sig Måns (en katt) att
stryka fram och tillbaka framför soffan (Lyckl. människor3
52). Som han satt där, återtogo Bobs tankar sin gång (Äkt.
kom.4 20). Men han har många medbröder, som skriva på
samma sätt: Under det att nya tankar grodde i hans huvud,
vandrade Falk nedåt Strömgatan (Strindberg, Röda rummet9
16). När han (ett lejon!) såg det gröna, stannade lejonet
(Hallström, Thanatos3 33). Sedan hon hunnit smälta
förödmjukelsen, hade mamsell Tompson ganska lätt fogat sig i sin
overksamhet. Så länge hon var sjuk, hade Elsa icke så
mycket kunnat sysselsätta sig med barnet (Hedberg, På Torpa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1916/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free