- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sextonde årgången. 1916 /
50

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Belfrage, Sixten. Indelning av komposita från stilistisk synpunkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

SIXTEN BELFRAGE

ledande psykologisk motivering. Den sammanhänger här med
frågan om syntesens vidd och syntesens styrka. Det är
klart, att ju större associationsområden en syntes omspänner,
desto kraftigare måste den vara. Detta gäller i all synnerhet
vid förbindelse mellan olika sinnesområden, vid vad Herbart
och Wundt kalla komplikationl. Nu kan man emellertid
iakttaga att, när vid kompositumbildning komplikation
förekommer, den syntes, som då åvägabringas, skiljer sig med
avseende på sin konsistens från den, som är resultatet av
blott och bart assimilation2. Den senare är mera enhetlig;
i den förra äro de båda ledernas dominerande element ännu
tämligen självständiga gentemot varandra och gentemot
syntesen. Det ser ut, som om en dylik komplikationssyntes
i regel icke skulle kunna åvägabringas annat än under trycket
av en icke alltför svag känslostämning. Men denna är
åtminstone i det ögonblick, då komplikationen och syntesen
kommer till stånd, av estetisk natur. Syntesen får också en
avgjort estetisk prägel över sig. Det "avstånd", som ju
komplikationen kan anses förutsätta, visar sig alltså vid
kompositumbildandet äga samband med sammansättningens
stilistiska värde. Man kan också med hänsyn tagen till
syntesens slutliga gestaltning formulera iakttagelsen så, att i
komposita, där de båda ledernas föreställningar även i
syntesen förmå så göra sig gällande mot varandra, att någon
fullständig assimilation icke äger rum — där det alltså finnes
ett visst "avstånd" mellan dem — är syntesen beledsagad
av estetiska känslor. Ju större detta avstånd är, desto
starkare måste den stämningskänsla, som sammanbinder dem vara,
så framt icke sammansättningen skall bli" en rent yttre och
innebära blott och bart ett sammankopplande av ord.

Elster far däremot alldeles vilse, då han anser, att
"avståndet" i främsta rummet är beroende av förekomsten av

1 Wundt, a. a. III5: 641.

2 Termens innebörd torde förstås av sammanhanget; se f. ö.

Wundt, a. a. III6: 528.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1916/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free