- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sextonde årgången. 1916 /
53

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Belfrage, Sixten. Indelning av komposita från stilistisk synpunkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDELNING AV KOMPOS1TA FRÅN STILISTISK SYNPUNKT 53

Resultatet av undersökningen har nästan uteslutande
kommit att ligga på det lexikaliska området. Förf. kan
uppvisa, att Shakespeare begagnar sammansatta epiteta i
betydligt större utsträckning än sina föregångare och att detta
gäller särskilt avdelningarna orsak och sätt. Men stort mera
blir det icke. Bäst torde man kunna visa detta genom
anförandet av slutstycket: "Shakespeare zeigt grosse
Mannig-faltigkeit in der Zusammensetzung. Die Stimmung oder
Gemütseigenschaft ist ausgedrtickt in Kompositis wie:
earnest-gaping, proud-encroaching; die Wirkung in: fatal-plotted,
deadly-standing; moralische Eigenschaften in: fell-lurking, plaindealing;
die Modalität in: dark-ioorking; sinnliche Vorstellung in:
pretty-vaulting". I den sammanställning av resultaten med
avseende på Shakespeares stilkaraktär, som finnes i bokens
slut, heter det om hans kompositaepitet: "Er verstärkt die
Wirkung des Epithetons durch Zusammensetzungen, die mit
grosser Kürze starke sinnliche Veranschaulichung und
Ge-dankenfülle verbinden. Hierin hat Shakespeare einen sehr
hohen Grad erreicht*

Man torde icke undgå att åtminstone delvis lägga detta
från stilistisk synpunkt magra resultat den använda
indelningen till last. Man kan icke vänta, att en huvudsakligen
semologisk indelning skall vara produktiv med avseende på
framanalysering av stilistiska värden. När Barth skall beröra
motiven för de många nybildningar, som tillhöra hans andra
huvudgrupp, har han intet annat att hänvisa till än den
strävan efter korthet i uttryckssättet, som skulle utmärka
dramat i jämförelse med eposet. Även om denna iakttagelse är
riktig, är den av alltför allmän natur för att jämte några
tämligen självklara satser om de nyskapade epitetens
förmåga att ge kraftigare föreställningar än de enkla utgöra

facit av en undersökning, som gått så i detalj.

* *

1 Barth, a. a. resp. s. 16 o. s. 202 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1916/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free