Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Belfrage, Sixten. Indelning av komposita från stilistisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDELNING AV KOMPOS1TA FRÅN STILISTISK SYNPUNKT 57
paralleller från andra skalder. En jämförelse med nutida
författare kan också understundom vara lärorik. När
Levertin skriver ’dammens stjärnblå bölja’ utan att vi tvivla på
den poetiska konceptionen, bör väl också Lucidors ’thet
blå-bestiernte himmel-taak’ komma i åtnjutande av samma
välvilja. Nu kan man visserligen hos Levertin påvisa en hel
rad komposita, som peka i samma riktning som stjärnblå och
det karakteristiska solblå och som betyga, att dessa
komplikationer verkligen sprungit fram ur ett visst sätt att känna
och se, under det att dylika psykiska tendenser tyckas vara
mera svårkonstaterbara hos Lucidor och
sextonhundratalsskal-der i övrigt, i den mån man vill söka psykologiska normer
för deras ordbildning. När sammansättningen icke når ens
den minsta aning av poetisk syntes som i Paulinus’
’Stält-kloker miste går’, är det lätt att konstatera, att det är
bindestrecket och icke komplikationen, som konstituerat den1.
Man skulle från modern litteratur kunna jämföra komposita
av det slag, Strindberg använder i dikten Landsflykt, där
man möter monster som ’den nylitteratur-oundgängliga
kampen för tillvaron’ ’[daggmask], Som fick gå hädan Så
bittert-ovant adt-hädan . Här är ju komplikationen ävenledes ytterst
lös, men det intryck av slängig vårdslöshet, som den
efterlämnar, är dock av skalden avsedd och lämnar därför
åtminstone i någon mån psykisk motivering för sammansättningen.
Emellertid torde även för modern litteratur denna skillnad
mellan formella och reella komplikationer vara att observera.
Den sammanhänger nära med skillnaden mellan ursprunglig
och epigonartad ordbildning och ordanvändning, en
synpunkt, som ju är nödvändigt att anlägga vid varje
bedömande av en författares språkliga egenart.
För vidare underavdelande torde man böra taga hänsyn
1 Stiernhielms ’feenade-fiellote booskap’ kan synas vara likartat,
men här har bokstavsrimmet tillkommit som sammanbindande element.
Dettas roll i 1600-talets kompositumbildningar hoppas jag på annat
ställe få behandla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
