Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Belfrage, Sixten. Indelning av komposita från stilistisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
SIXTEN BELFRAGE
till komplikationens art ined avseende på komponenternas
beskaffenhet. Det är klart, att en komplikation, där båda
komponenterna utgöras av varseblivningar eller osinnliga
föreställningar, skall giva oss ett delvis annat intryck än en
komplikation, där osinnligt mötes med sinnligt1.
Komplikationen blir i det senare fallet av betydligt mera rent estetisk
karaktär. Vi träffa här icke blott sinnesanalogier t. ex.
’tro-fastgrönt och förhoppning sblått% (Strindberg) utan även
kom-posita av så språngartad karaktär som ’purpurfromma ~ läppar’
(Almquist), oskuldsvarm (Böttiger), landets ungdomsbrunn
(Levertin). Språkpsykologien har att utreda, under vilka
omständigheter dylika komplikationer kunna uppstå utan att
hava estetisk prägel, t. ex. nödmynt, krigsbröd, festdräkt.
Komplikationer mellan sinnliga föreställningar kunna
stundom med fördel betraktas från rent psykologiska
synpunkter och indelas efter de olika slag av sensationer, som
ingå komplikation med varandra: synsensationer,
trycksensationer, temperatursensationer o. s. v. Härvid bör
emellertid alltid beaktas, att denna indelning icke får övergå till
självändamål och alltså icke bör följas längre än den visar
sig förenlig med det stilistiska syftet. Stundom kan vara
lämpligare att indela efter olika föreställningskomplexer eller
efter de olika ändamål, för vilka författaren bildar sina
kom-posita (jfr Östergrens ordkretsar2). Ofta, kanske oftast,
är att anbefalla en kombination av dessa indelningsprinciper.
Komplikationen i sådana komposita, som innehålla endast
osinnliga föreställningar, gör det starkaste intrycket, när den
ena föreställningen är lustbetonad, den andra olustbetonad:
glädjesorg, önskefarhågor3 (O. Högberg) bitterljuv (Bremer,
Strandberg, Ola Hansson, se SAOB), vesäll (Rydberg). I
denna grupp är komplikationen ofta av mera svävande natur,
1 Elster använder ett liknande betraktelsesätt, för metaforerna
(Prinzipien der Lit.-wissenschaft II: 124 f).
3 Östergren, Stilistiska studier i Törneros’ språk, s. in f.
8 Citerade efter Cederschiöld, Sv. Lm. 1911, s. 351 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
