Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Belfrage, Sixten. Indelning av komposita från stilistisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDELNING AV KOMPOS1TA FRÅN STILISTISK SYNPUNKT 59
och en indelning efter psykologiska grunder kommer givetvis
också att bliva det. Gruppen torde det oaktat icke vålla
alltför stora svårigheter. Komplikation torde nämligen i detta
fall icke vara så synnerligen vanlig, utan assimilation
uppstår i de flesta fall, då osinnliga föreställningar mötas i ett
kompositum.
Beträffande illusionskomposita är det i främsta
rummet den estetiska illusionens art, som bestämmer indelningen.
Här erbjuder sig självfallet de s. k. estetiska modifikationerna
som lämpliga rubriker. De estetiska förnimmelser, som en
författare väcker hos oss genom sitt ordval och som
förefunnits hos honom själv i inspirationsögonblicket, kunna
tilldelas den eller den stämningstypen1.
Det vanligaste fallet är väl, att det estetiska intryck,
som vi suggereras till av författaren, tillhör det sköna
i detta begrepps inskränkta och egentliga mening. När
Osterling talar om ’de rosiga, guldgröna vattnen’, är det
ju "reellt" intet annat än vattnets gulgröna färg, som
sammansättningen anger, men skalden har icke iakttagit på detta
nyktert konstaterande sätt, utan hans åskådande är
känslo-mättat, estetiskt. Därför väljer han ordet guld i st. för gul
och uppnår därigenom, att läsaren kommer att känna på ett
likartat sätt som han. En annan utväg att i samma situation
uppnå en liknande effekt visar Karlfeldts ’den stolte,
gyllen-brune höfvidsmannen’. På likartat sätt ha skapats alla dessa
sammansättningar med ambra, azur, silver, ros etc., i vilka i
synnerhet romantiken frossade. I 1700-talets poesi motsvaras
de förnämligast av förlederna himla- och guda-% där dessa
övergått från sin ursprungliga religiösa eller mytologiska
betydelse.
Just för en stilforskare, som komparativt undersöker
1700- och 1800-talets poesi är distinktionen mellan det sköna
1 Se om denna indelning inom estetiken t. ex. Hirn, Det
estetiska lifvet, s. 116 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
