Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Belfrage, Sixten. Indelning av komposita från stilistisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDELNING AV KOMPOS1TA FRÅN STILISTISK SYNPUNKT 61
I ett avseende måste dock den stilistiska undersökningen
förbehålla sig rätt att taga upp som självständig avdelning
vad den systematiska estetiken går förbi som en detalj. Det
är poesiens egenart att vilja konkretisera det abstrakta.
Kom-positumbildningarna äro synnerligen användbara redskap för
den känslobetonade fantasi, som därvid är i
verksamhet-Från ovan behandlade illusionskomposita skilja sig emellertid
dessa genom att i dem en fullt tydlig komplikation
förekommer: det abstrakta mötes ju med det konkreta inom
sammansättningens ram. Men samtidigt införes genom den
estetiska verksamheten ett illusionselement, som trycker sin
prägel på sammansättningen. Jag subsumerar således även dessa
komposita under illusionskomposita, men betonar då samtidigt
deras egenart av komplikatoriska illusionskomposita1.
Det enklaste sättet för konkretiseringen är naturligtvis
det, när ett abstrakt begrepp sättes i direkt förbindelse med
ett konkret2. Sådana komposita äro: syndaband, kärleks-offer,
1 Även på andra håll finnes det fall, där man kan påvisa
likheter med båda huvudgrupperna. I det ovan citerade purpurfrom
finns det otvivelaktigt ett illusionselement, men detta försvinner
alldeles i jämförelse med den djärva komplikationen. Jag tror icke,
att valet mellan den ena eller andra gruppen i allmänhet skall vålla
några svårigheter. Det torde också visa sig, att denna gruppering är av
gagn för historiskt lagda undersökningar. Själv har jag haft tillfälle
att iakttaga, huru förhärskande illusionskomposita kunna vara under
vissa epoker och huru i 1800-talets svenska litteratur
komplikations-kom posi ta arbetat sig fram, synnerligast genom författare, hos vilka
naturalistiskt uppfattningssätt förenats med intuitiv syntes. De
gränsfall mellan huvudgrupperna, som kunna påträffas, torde visa sig
förtjäna uppmärksamhet just i denna sin egenskap. Det kan också
förtjäna anmärkas, att Ruth Hedvalls undersökning av Runebergs
komposita resulterat i en uppdelning, som står mycket nära den, till
vilken jag kommit (Runebergs poetiska stil, s. 338).
2 Även genom sammansättning mellan två abstrakter kan en
dylik konkretisering ske: olycksöde är en hårsmån konkretare än
olycka, kärleksplåga än kärlek o. s. v. I den mån dessa komposita
härigenom bliva estetiskt värdefulla, komma de att tillhöra
komplika-tionskomposita. Närmare de komplikatoriska illusionskomposita stå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
