Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Belfrage, Sixten. Indelning av komposita från stilistisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
SIXTEN BELFRAGE
frögde-ring, svaghetsgrand, oenighetsfrö (samtliga från Dalin).
Starkare framhäves illusionselementet, när det får formen av
personifikation: allmaktshand, dygdespår (Dalin),
kärleksfeber eller metafor: lärdomsdunsty olycksmoln, krigslåga,
kärlekseld, skönhetsglans, sanningssol. Även symbolen och
allegorien göra sig här märkbara: envdldsok, smickerpil
(Dalin)1.
#
Den föreliggande indelningen berör, som även påpekats,
blott några huvudsynpunkter. Den kan och bör kompletteras.
Ovan har hänsyn tagits blott till psykologiskt-es te tiska
synpunkter, och dessa böra enligt min mening också gå i främsta
rummet såsom varande de enda, som kunna erbjuda
tillförlitliga ledtrådar genom de stilistiska företeelsernas värld. Men
beaktas måste ju å andra sidan även, att dessa stilistiska
företeelser äro iklädda språkets dräkt. Det visar sig också
praktiskt och även stilistiskt resultatrikt att vid underavdelande
använda de grammatiska kategorierna, isynnerhet
substantiv-komposita å ena sidan och adjektiv- och participkomposita å
den andra (jfr den olika stilistiska verkan av subst,
morgonljus och adjektivet morgonljus: ’Vaknad nyss ~ låg vår värld
framför oss morgonljus’, Rydberg). Ett kompositum kan få
poetisk färg över sig genom sin anslutning till en viss språk-
sådana sammansättningar, där efterleden utgöres av ett substantiv,
som en gång varit konkret, men nu mer eller mindre övergått till
ett abstrakt: olyckslott, åIdersmått.
1 Någon kanske väntar, att i detta sammanhang också skall
omnämnas en annan estetisk apperceptionsform, stilistiskt befryndad
med de nyss berörda, nämligen omskrivningen. Det är sant, att
denna i hög grad begagnar sig av sammansättningar, men den gör
det utan att sammansättningen såsom sådan engageras i
omskrivningens estetiska syfte. När Dalin kallar Venus kärleksmor, är det
möjligt, att vi frapperas av sammansättningen, men detta beror i så
fall på att sammansättningen uppvisar en komplikation, icke på
själva omskrivningen. På liknande sätt förhåller det sig i detta
avseende med en stilfaktor som arkaisering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
