- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sextonde årgången. 1916 /
65

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Hellquist, Elof. Några s. k. pleonastiska bildningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGllA S. K. PLEONA8TISKA BILDNINGAR

65

skampålen, upptagen t. ex. hos Weste, men ej förklarad i
Nord. fam.-bok. Inom parentes var innebörden av termen
’gapstock’ en av de "kuggfrågor", som på sin tid gav Thorild
anledning att beklaga sig över sin misslyckade tentamen i
juridik för professor Flygare;

gröngöling om personer, i synnerhet unga, som visa sig
"gröna" i uppträdandet; av det likalydande fågelnamnet;

skalmeja ’skalle’ i t. ex. ’ont i skalmejan’, *ge ngn på
skalmejan’; av det gamla ordet för herdepipa och vissa andra
musikinstrument, upptaget av Sahlstedt och Weste, men ej
av Dalin 1850. På samma sätt har danskan fått sitt ’ha
lidt paa skalmeien’ i betydelsen ’vara lite berusad’ vid sidan
av ’ha lidt paa skallen’. Strängt taget hör ordet formellt
sett icke till denna, av sammansättningar bestående grupp,
eftersom det ytterst återgår på gr. xaXa[xata, som är fem.
till det grekiska, av xàXa[10£ eller xaXà[iY) avledda
adjektivet xaXa|Aatos; men ordet skalmeja har väl för
språkmedvetandet stått som en sammansättning;

snorgers ’snorig barnunge’; efter ett gammalt och folkligt
likalydande namn på gersen, Perca cernua (Malm Göteborgs
och Bohusläns fauna), så kallad på grund av sin slemmiga
kropp;

spelorre ’passionerad spelare’, men egentligen ’orre som
har husbondeväldet vid en orrlek’ Rietz s. 655Osäkert är
däremot, om det av Gustaf III Skr. s. 325 om en ung
sjöofficer använda sjöorre bör föras till fågelnamnet (Oedemia
nigra) och inte snarare är en självständig bildning till orre
efter typen spelorre;

såskopp ’en som såsar, sölar’, ’dröback’; jag föredrager
att här se en anslutning till såskoppen på bordet framför att
betrakta senare leden som identisk med Igt. kop ’huvud’, jfr
ty. Dummkopf o. d.

1 Om spelorren se närmare Nilsson Skandinavisk fauna,
Foglarna 2: 70 n., 3:dje uppl.

Språk och Stil. XVI. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1916/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free