Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Hellquist, Elof. Några s. k. pleonastiska bildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
Ii LOF HELLQUIST
Ett gott exempel på samma företeelse har meddelats mig
av prof. M. P:son Nilsson. I hans dialekt (Göinge) kallas
en duktig klättrare spegesill ’spickesill’: spega ’klättra’.
Som vi se, ha i dessa pleonastiska bildningar stundom
ord bevarats, som annars i sin ursprungliga betydelse dött ut
eller hålla på att dö ut i språket, t. ex. gapstock, skalmeja,
snorgers, spelorre.
Från danskan kan efter Nyrop Ordenes Liv s. 222
anföras dumpap ’dumbom’ (om barn), som har sin förebild i
domherrens namn dompap, då det uttalas med M-ljud.
Beträffande detta uttal av fågelnamnet dompap bör emellertid
anmärkas, att här nog snarast föreligger icke en fonetisk
utveckling utan en folketymologisk ombildning i anslutning till den
åtminstone bland Sveriges allmoge vanliga uppfattningen, att
domherren verkligen är dum; jfr benämningen dumsnut i
Dalarna1. Anledningen till denna föreställning är den
oerfarenhet och tillitsfullhet han visar, då han om vintern
kommer fram från sina undangömda häckplatser. I så fall hör
naturligtvis det i danskan om dumma barn använda dumpap
noga räknat inte hit, utan bör betraktas som en metafor av
ungefär samma slag som då man kallar en person uf, påfågel
1. dyl. I det slag av bildningar, som ovan behandlats,
föreligger nämligen icke något betydelsesammanhang mellan de
båda orden, åtminstone inte något medvetet uppfattat sådant.
Den fågel, som kallas gröngöling, är visserligen delvis grön,
men icke i den mening, i vilken ordet tages, då det gäller
människor. Ett säkrare exempel från danskan vore däremot
gnavpose, som egentligen betyder en påse för gnavbrickor
(gnav är ett slags tarockspel), men även användes om en
gna-ven person (Nyrop s. 221).
Vi övergå nu till att söka visa, hurusom även enkla ord
kunna ligga till grund för likartade bildningar.
Ett sådant är t. ex. pigesch ’piga’. I Spridda studier
1 Jägerskiöld o. Kolthoff Nordens fåglar2 s. 75; annars (jämte
diimjöns) tillkommande tallbiten s. arb. s. 74.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
