Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Hellquist, Elof. Några s. k. pleonastiska bildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGllA S. K. PLEONA8TISKA BILDNINGAR
67
s. 43 (1895) har Noreen uttalat den meningen, att ordet
har sin förebild i den numera halft bortglömda
benämningen på ett slags polsk eller ungersk livrock, som var
prydd med snören eller tofsar. Ordet var ganska känt
under 1800-talets förra hälft och upptages av Dalin 1850 och
1871, men förekommer ej hos Sundén 1892 eller i Svenska
Akademiens Ordlista, 7:de uppl. Med b- finner man det
emellertid ännu i Tj.-regl. 1889 och GHT 1896 (se SAOB under
bigesch). Dess närmaste motsvarighet är ty. Pikesche; i övrigt
förekommer det både i polskan och ungerskan.
Mot denna förklaring av pigesch ’piga’ vänder sig
Nord-felt Stud. i mod. språkvetenskap 1: 138 not. 1 med den
invändningen, att pigesch ’livrock’ torde ha varit föråldrat och
hart när okänt för den moderna generation, som uppfunnit
pigesch ’piga’. Detta resonemang är emellertid säkerligen
felaktigt: ännu levande personer (t. ex. prof. G. Cederschiöld)
erinra sig mycket väl den förra användningen av ordet (med
p-), och om äldre förhållanden (Gustav IV Adolf) brukas det
ännu 1909 av Sophie Elkan i GHT, något som ju dock har
mindre att betyda; ined b- är, som nämnt, ordet alltjämt
brukat om militära förhållanden. Antagligen på grund härav
har nu emellertid Noreen i Vårt språk 5: 404 övergått till
Nordfelts uppfattning, att ordet är bildadt av piga + det
franska -ège eller -èche.
Dennas riktighet vill jag ej alldeles förneka, men under
mitt sysslande med vardagsord av allehanda slag har jag
gång på gång överraskats av att finna, hurusom en hel del
till synes unga ordskapelser i själva verket visat sig
betydligt äldre än man varit böjd att tro. Inte minst gäller det
studentslangen. Så har jag t. ex. funnit pubak i Tal och
qväden i SHT 1869, 1870, s. 119; prof. Fr. Wulff erinrar sig
ordet från 1862. Från Söndagsnisse 1870, s. 5 ("Trögelin i
Upsala") har jag antecknat t. ex. zusaback ’tillsammans’, som
jag ofta hörde under min studenttid och antog ha sitt
ursprung från ett dåtida norrlandskotteri, krischornas mångfald,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
